Index

Proverbes : re

Proverbe 1Aiza no dia ho anao avokoa ny valala manatody sy fandria-maraina? [2.165 #671]
Aiza no dia ho anao avokoa ny valala manatody sy ny fandria-maraina? [1.1 #249, 2.653 #28]
Aiza re no dia ho anao avokoa ny valala manatody sy ny fandria-maraina. [2.558]
Ny valala manatody sy ny fandria-maraina ve ho anao daholo? [2.558 #3350]
Interprétation malgacheTsy ho azonao atao ny hitetika hahazo zava-tsoa roa mifanipaka fa tsy maintsy iray afoinao (Raha tafandry antanàna ny valala, ny valala manatody dia miainga vao maraina, ka izay ta hahazo azy tsy maintsy mamoy ny fandriana maraina). [1.1 #249]
Traduction françaiseComment pourriez-vous attraper les sauterelles pondeuses et faire la grasse matinée en même temps? [2.165]
Interprétation françaiseC' est le matin, alors que leurs ailes sont encore humides de rosée, que les sauterelles sont le plus facile à prendre. [2.165]

Proverbe 2Amboa nihaza jorery ka feo no re. [2.558 #20]
Amboa nihaza jorery, ka ny feo no re. [2.165 #1214, 2.653 #127]
Traduction françaiseUn chien chassant une cigale, il en entend le cri (mais c' est tout, il ne la voit pas). [2.165 #1214]

Proverbe 3Aza arianao re ny variko, fa ny mitombo-doha manariva no tsy afak. [2.653 #386, 2.415]
Traduction françaiseNe jetez pas mon riz car il m' est pénible d' écraser les mottes des rizières jusqu' à la nuit tombante. [2.415]

Proverbe 4Aza atao tanantanana ivelan’ ny fahitra lahy. [2.653 #365]
Aza atao tanantanana ivelan' ny fahitra lahy aho. [2.165 #269]
Aza atao tanantanana ivelan' ny fahitra re aho. [2.558]
Aza manao zaza mena volo na tanantanana ivelan' ny fahitra. [2.558]
Aza manao zaza mena volo, tanantanana ivelan' ny fahitra. [2.415 #961, 2.653 #555]
Traduction françaiseNe me traitez donc pas comme un ricin poussant isolé en dehors du parc à bœufs. [2.165]
Ne traitez pas le nouveau-né comme un ricin qu' on jette du parc à boeufs, parce qu' il a les cheveux roux et qu' il est laid. [2.415]
Interprétation françaiseLe ricin était regardé comme une plante inutile : on l' arrachait lorsqu' il poussait dans le parc à boeufs. [2.415]

Proverbe 5Aza hitsahinao re ny lambako, fa ny manantsody manira no tsy afak. [2.165 #794, 2.653 #386, 2.415, 2.558]
Aza tontaina ny lamba, fa ny manantsody manira no tsy afaka. [2.653 #718]
Aza tontainao re ny lambako fa ny manantsody manira no tsy afak. [2.558 #55]
Traduction françaiseNe foulez pas aux pieds mon lamba, car il m' est pénible de dévider et de filer. [2.415]
Ne marchez pas sur mon lamba, car il n' est pas facile d' en tisser un autre. [2.165 #794]
Interprétation françaiseNe me faites pas tort, car ce n' est pas vous qui viendrez ensuite m' aider à travailler pour réparer. [2.415 #3658]

Proverbe 6Aza isaoranao re ineny, fa ny mitoetra amin-drenikely no tsy afak. [2.415 #902, 2.653 #389]
Aza isaoranao re, ineny, fa ny mitoetra amin-drenikely no tsy tantiko. [2.558]
Traduction françaiseNe renvoie pas ma mère, ô mon père, car je ne saurais demeurer avec une marâtre. [2.415 #902]
Interprétation françaiseParoles dites par l'enfant à son père en faveur de sa mère, pour empêcher la répudiation. [2.415 #902]

Proverbe 7Aza manao tavilahin-dresaka, ka hodian-tsy re ny sasany. [2.558 #587]

Proverbe 8Aza manao toy ny rafozana jamba, ka aleo hateran-tsira kely toy izay homen-damba tsara. [2.415 #1438, 2.165]
Mamangy rafozana jamba, ka ny manome lamba tsy hitany, fa ny manome sira kely no ankasitrahany. [2.415 #1449]
Mamangy rafozana jamba, ka ny manome lamba tsy hitany fa ny manome sira tsaroan' ny lelany no ankasitrahany. [2.558 #130]
Mamangy rafozana jamba, ka ny manome lamba tsy hitany, fa ny nanome sira kely no ankasitrahany. [2.653 #1468]
Rafozana jamba, ka aleony sira ren' ny lelany toy izay lamba tsara. [2.558 #3540]
Rafozana jamba: ny manatitra lamba tsy hitany, fa ny manatitra sira kely no isaotsaorany. [1.3 #498]
Rafozana jamba: ny manatitra lamba tsy hitany, fa ny manatitra sira no isaotsaorany. [1.1]
Interprétation malgacheEnti-milaza ny olona mahatsiaro ny soa kely fa tsy mahatsiaro ny soa lehibe atao azy. [1.1]
Traduction françaiseBelle-mère aveugle: si on lui donne un lamba, elle ne voit pas, mais si on lui donne un peu de sel, elle remercie avec effusion [1.3 #498]
Ne faites pas comme une belle-mère aveugle, qui aime mieux qu' on lui donne un peu de sel plutôt qu' un beau lamba. [2.415 #1438]
Ne faites-pas comme une belle-mère aveugle, qui préfère qu' on lui donne un peu de sel plutôt qu' un beau "lamba" . [2.165]
Visitez votre belle-mère aveugle et donnez-lui un lamba, elle ne le voit pas ; donnez-lui un peu de sel, cela lui est agréable. [2.415 #1449]
Interprétation françaiseComme elle est aveugle, il lui importe peu quelle soit bien mise. [2.165]
Elle ne voit pas le lamba. [2.415 #1438]
Le tout n'est pas de donner, il faut savoir donner ; autre sens : oublier un grand service et se montrer reconnaissant d'un petit service. [2.415 #1449]
Sensible aux petits services, insensible aux grands [1.3 #498]

Proverbe 9Aza manary re fa hianareo no natao voamaintilany hany sisa. [2.558 #649]
Aza manary re, tompoko, fa hianao anie no natao voamaintilany hany sisa. [2.415 #2590, 2.653 #559]
Traduction françaiseCher monsieur, ne m' abandonnez pas car j' ai compté sur vous comme sur la dernière graine de casse-cavelle. [2.415 #2590]
Interprétation françaiseTout le monde l' a abandonné et s' est dérobé, comme les graines des gousses qui éclatent au soleil. [2.415 #2590]

Proverbe 10Aza mitsako tsy re ka kenda vao dony aho Ranaotra. [2.558 #805]
Mitsako tsy re ka kenda vao: "Dony aho ranaotra". [2.165 #1098, 2.558 #2496, 2.974 #221, 1.1]
Mitsako tsy re ka voa vao dony aho, ranaotra. [1.1]
Mitsako, tsy re, kenda vao hoe : " dony aho, ranaotra " . [2.415 #5392]
Interprétation malgacheEnti-milaza irony olona mifaly irery raha misy soa azony, fa miantso ny hafa kosa rehefa nisy nahavoa azy. [1.1]
Enti-milaza olona nanana zavatra an-kinafinafina, kanjo nony nisy nahavoa azy, niantso vonjy amin' olona. [1.1]
Entina handatsana ireo olona nanao zavatra an-tsokosoko ka nony tojo ny mafy vao mibabababa mitady vonjy. [1.1]
Raha sendra zava-tsoa ny tena, mihinan-drery, fa raha misy mahavoa kosa, miantso vahoaka. [1.1]
Traduction françaiseMâcher en secret, et appeler au secours quand on s' étrangle, demandant qu' on frappe sur la nuque. [2.415 #5392]
Mâcher sans bruit, et appeler à son aide une fois qu’on a avalé de travers. [2.974 #221]
Manger (mâcher) sans bruit, mais quand on s' étrangle, s' écrier, "Eh! tapottez-moi, beau-frère" . Ceci est un reproche, car il est impoli pour les Malgaches de manger sans bruit chez les autres; il faut en faire, au contraire, pour montrer qu' on apprécie ce qu' on vous sert. [2.165]
Interprétation françaiseSe disait des gourmands, des égoïstes qui ne pensent aux autres que lorsqu' ils en ont besoin. [2.415 #5392]

Proverbe 11Fihavin-javona ka tonga tsy re mingadona, lasa tsy re mitsaika. [2.558 #1156]

Proverbe 12Ilay marenina nanjono : aza ny hitan' ny masoko avy no amazivaziana ahy fa ny tsy ren' ny sofiko aza efa tsy fidiny. [2.558]

Proverbe 13Kamboty be sitrapo, ka lany hatramin' ny taninketsa vao miondri-doha. [2.558]
Kamboty be sitrapo, ka lany mbamin' ny tanin-ketsa ka "Inona indray no hataoko?". [2.165]
Kamboty be sitrapo, ka lany mbamin' ny taninketsa, ka inona indray re no hataoko? [2.415 #1023]
Kamboty manan-tiana: lany mbamy ny tanin-ketsa. [2.653 #1223]
Kamboty manan-tiana : lany mbamin' ny taninketsa. [2.558]
Traduction françaiseOrphelin qui suit ses caprices et vend sa dernière rizière, il dit ensuite : et maintenant que vais-je faire? [2.415 #1023]
Un orphelin qui fait tout ce qu' il veut et vend jusqu' à la rizière servant de pépinière; il dit ensuite: "Et maintenant que vais-je devenir?". [2.165]

Proverbe 14Koran’ a mpiambin-dambo, sy ren' a mpiambim-pody. [1.147 #K25]

Proverbe 15Lasa tsy antonontonony, toy ny fihinan-trafon-kenam-banga : tsy re tsiro, dia voatelina. [2.653 #1340]
Lasa tsy antonontonony, toy ny fihinan-trafon-kenan' ny banga : tsy re tsiro dia voatelina. [2.558 #1753]
Ny fihinan-trafon-kenam-banga: lasa tsy anfonontonony, tsy re tsirony, dia voatelina. [2.165]
Ny fihinan-trafon-kenan' ny banga : lasa tsy antonontonony, tsy re tsiro dia voatelina. [2.558]
Traduction françaiseUne personne édentée mangeant de la bosse de bœuf: cette viande descend trop vite, elle est avalée avant qu' on ait eu le temps d' en sentir la saveur. [2.165]

Proverbe 16Manao re ny menaka fa ny volo no ngita! [2.558 #2011, 2.653 #1555]
Manao re ny menaka, fa saingy ny volo no ngita. [2.415 #2440]
Traduction françaiseLa graisse a beau faire, les cheveux sont crépus. [2.415 #2440]
Interprétation françaiseLe sens est que la parure n' enlève pas la laideur. [2.415 #2440]

Proverbe 17Mitady izay tsy ho re, ka mianteo erý an-doha-riana. [2.653 #1848]
Mitady izay tsy ho re ka miantso ery an-doha riana. [2.415 #4775, 2.558 #2427]
Traduction françaiseC' est vouloir ne pas être entendu que de pousser des cris d' appel au sommet d' une cascade. [2.415 #4775]
Interprétation françaiseCrier en vain. [2.415 #4775]

Proverbe 18Moana miambina : tsy re zovy, tsy mandre zovy. [2.558 #2536]

Proverbe 19Nahoana aho no teren-doza roa hoatry ny venty latsaka erany? ny vato mizana hanindry, ny akotry hanindry. [2.415 #2636]
Nahoana aho no teren-doza roa ohatra ny venty latsaka erany : ny vato-mizana hanindry, ny akotry hanindry ? [2.653]
Nahoana re no teren-doza roa ohatra ny venty latsaka erany : ny vato mizana hanindry, ny akotry hanindry? [2.558]
Traduction françaisePourquoi suis-je accablé par deux malheurs, comme une pièce de quatre-vingts centimes moins la soixante-douzième partie de la piastre? j' ai à porter le poids de la balance et celui des grains de riz. [2.415 #2636]
Interprétation françaiseSe disait d' un double malheur. [2.415 #2636]

Proverbe 20Ny fifonana no mendriky ny diso, fa mandia tany ka lavo, miloloha lanitra ka lena. [2.558 #2980]
Ny fifonana re no hatao, fa diso ; fa mandia ny tany, ka lavo ; miloloha ny lanitra, ka lena ; miara-monina aman-kavana, ka diso amim-pihavanana. [2.653 #2225, 2.415]
Traduction françaiseIl ne nous reste qu' à demander pardon, car nous avons été en faute ; en effet quiconque foule la terre, tombe ; quiconque a le ciel au-dessus de sa tête, se mouille ; quiconque demeure avec des parents, peut faillir contre les devoirs de la parenté. [2.415 #6420]
Interprétation françaiseIl est humain d'errer, il faut savoir reconnaître sa faute. [2.415 #6420]

Proverbe 21Ny tanin-jaza tsy re lavitra, fa ny tanim-basy no re lavitra. [2.415 #787]
Traduction françaiseLes pleurs de l' enfant ne s' entendent pas au loin, mais le grondement du fusil s' entend au loin. [2.415 #787]
Interprétation françaiseLes plaintes des petits ne sont pas entendues ; celles des grands retentissent au loin. [2.415 #787]

Proverbe 22Nitsako tsy re, nisotro nanao be gorodana, ka kenda vao mivadi-boa-maso. [2.558 #2798]

Proverbe 23Tany Imano re no nokekerin' alika fony fahavaratra, ka ambaraka ny efa aty Ilavatehezana avy ankehitriny no malonilony manenjika amboa mba hivaliana faty. [2.415 #6384]
Traduction françaiseIl a été mordu par un chien dans l'Imano pendant l' été, et à Ilavatehezana maintenant il poursuit les chiens pour se venger. [2.415 #6384]
Interprétation françaiseIl n' oublie pas. [2.415 #6384]

Proverbe 24Tari-dalan-dreniomby : ny voalohan-teny re, osy. [2.558]
Tari-dalan-dreniomby : voalohan-teny re, osy. [2.415 #3753, 2.653 #3045]
Traduction françaiseChef de file à la manière d' une vache : le premier mot qu' on entend, c' est osy. [2.415]
Interprétation françaiseCe mot était employé par les gardiens pour faire avancer les bêtes. [2.415]

Proverbe 25Tavin-kena am-bavan' antitra, ka lasa tsy antonon-tonony (mbola tsy re ny tsirony). [2.558 #4115]
Tavin-kena am-bavan' antitra : lasa tsy antonontonony. [2.415 #1865, 2.653 #3049]
Traduction françaiseGraisse de viande dans la bouche d' un vieillard : elle est partie avant le temps. [2.415 #1865]
Interprétation françaisePlaisanterie sur les édentés. [2.415 #1865]

Proverbe 26Toy ny kamo mihinana akondro : Mba maniry va re ny hodiny. [2.558 #4295]
Toy ny kamo nihinana akondro: "Mba maniry va re ny hodiny ?". [2.653 #3205, 2.974 #193]
Traduction françaiseComme le paresseux qui a mangé une banane : " Peut-on en planter la peau ? ". [2.974 #193]

Proverbe 27Tsy misy tsy mangala-katsaka, fa izay mipiaka mahery ihany no ren' ny tompony. [2.653, 2.558]

Proverbe 28Tsy ra feo antoandro toa mpiambina. [2.165 #2173]
Tsy re feo antoandro toa mpiambina. [2.415 #3158, 2.558]
Traduction françaiseQu' on n' entend pas pendant le jour, comme la garde (de nuit). [2.165 #2173, 2.415 #3158]

Proverbe 29Varavañan-Jañahare tsy re mikapaike. [1.68]
Traduction françaiseLa porte de Dieu ne claque pas. [1.68]

Proverbe 30Vely bingin-dRatentena : anambo tsy ren-Janahary, ambony tany tsy ren' olombelona. [1.147 #V47]

Proverbe 31Vomangan-dRenisoa : teny an-dalana maro mpanontany, nodiany tsy re, fa nony natoko teny an-tsena, tsy lany sasaka. [2.558]

Index