Index

Proverbes : alina

Proverbe 1Akoholahy maneno alina : lozain' ny vavany. [2.415 #4715]
Traduction françaiseCoq qui chante la nuit : son chant lui porte malheur. [2.415 #4715]
Interprétation françaiseOn le tue parce que c' est de mauvaise augure. Se disait de ceux qui parlent trop et à tort et à travers. [2.415 #4715]

Proverbe 2Akondro jinjaina hariva : raha tsy malazon' ny andro aza, mantsasaky ny alina. [2.415 #2582, 2.558 #15]
Akondro jinjana hariva: raha tsy malazon' ny andro aza, mantsasaky ny alina. [2.165 #141, 2.653 #72]
Ravina nalaina hariva, na tsy malazon' ny andro aza; mantsasaky ny alina. [2.558 #3733]
Traduction françaiseBananier coupé le soir : s' il n'est pas flétri par le soleil du jour, il est jauni et flétri par le froid de la nuit. [2.415 #2582]
Un bananier coupé le soir: s' il n' a pas été desséché par la chaleur du jour, il sera gâté par la fraîcheur de la nuit. [2.165]

Proverbe 3Andevolahy mamono tompo mangina : voky hena indray alina, fa hiongo-belona herintaona. [2.415 #512, 2.653]
Andevolahy mamosavy tompo : voky hena indray alina, fa hiongo-belona herintaona. [2.653, 2.415]
Andevolahy namosavy tompo: hena indray manokona ka tapa-taona niongo-bolo ihany. [2.165 #2311]
Traduction françaiseEsclave qui jette un sort à son maître pour le faire mourir, ou bien le tue en cachette : il sera repu de viande une nuit, mais il lui faudra faire le deuil pendant toute une année. [2.415 #512]
Interprétation françaisePour une satisfaction d' un moment, il ne faut pas s'exposer à une longue peine. [2.415 #512]

Proverbe 4Asaina andro, dia andro ; asaina alina, dia alina. [2.415 #368]
Traduction françaiseQu' on soit convoqué le jour ou la nuit, il faut venir. [2.415 #368]
Interprétation françaiseSe disait des convocations royales et de la corvée : le peuple est toujours à la disposition du souverain ; se disait aussi de la fidélité avec laquelle on répondait à l'appel d' un chef ou d' un parent. [2.415 #368]

Proverbe 5Atao vikina alina: aleo manana amby, toy izay tsy ampy. [1.1]
Interprétation malgacheRaha misy zavatra mampatahotra na mampisalasala, aleo manao miohatra noho izay tokony hatao toy izay manao latsaka. [1.1]

Proverbe 6Atao vikin’ alina : aleo miohatra toy izay ho latsaka. [2.653, 2.974]
Ataovy vikin' alina, ka aleo miohatra toy izay ho latsaka. [2.165]
Vikin' alina ka aleo miohatra toy izay latsaka. [2.558]
Traduction françaiseFaire comme celui qui saute de nuit un jossé : mieux vaut un saut trop long que trop court. [2.974 #214]
Faites comme lorsqu' on saute (un fossé) de nuit; il vaut mieux sauter trop loin que pas assez et tomber (dans le fossé). [2.165]

Proverbe 7Aza manao tahaka any ilay kamo : voky antoandro, entiko matory aza izany; voky alina, entiko miasa aza izany. [2.653 #506]
Aza manao tahaka an' ilay kamo : voky antoandro, entiko matory aza izany ; voky alina, entiko miasa aza izany. [2.415 #3901]
Aza manao tahaka ilay kamo : voky antoandro, entiko matory aza izany, voky alina entiko miasa aza izany. [2.558 #579]
Traduction françaiseNe faites pas comme le paresseux quand il est bien repu le jour, il dit : si je pouvais aller au lit avec un tel repas ; et quand il est bien repu la nuit, il dit : si je pouvais aller au travail avec un tel repas. [2.415 #3901]

Proverbe 8Aza manao tokin-tsabakaka : raha antoandro manidy trano, fa raha alina vao mandehandeha. [2.653 #519]
Aza manao tokin-tsaobakaka : raha antoandro manidy trano, fa raha alina mandehandeha. [2.558 #592]
Aza manao tokin-tsaobakaka : raha antoandro manidy trano, fa raha alina vao mandehandeha. [2.415 #6217]
Manao tokin-tsahobakaka : antoandro mihidy aman-trano, alina mandehandeha. [2.558 #2016]
Traduction françaiseN' ayez pas la confiance du crapaud : le jour il se barricade chez lui, et la nuit il va se promener. [2.415 #6217]
Interprétation françaiseC' est le contraire qu'il faut faire. [2.415 #6217]

Proverbe 9Aza mitotototo toy ny ondry terak' alina. [2.558 #804]

Proverbe 10Dridran' Ingilo ka manonitra andro aman' alina. [2.558 #1015]

Proverbe 11Efa lany rambo tahaka ny jono indray alina. [2.558 #1022]
Efa lany rambo toy ny jono indray alina. [2.165 #973, 2.415 #2490, 2.653 #866]
Traduction françaiseDéchiqueté et usé comme les appâts pour la pêche qui ont passé une nuit dans l' eau. [2.415 #2490]
Qui a fait tout son possible, comme celui qui a pêché toute une nuit. [2.165]
Interprétation françaiseMais sans rien prendre! [2.165]

Proverbe 12Entam-panjozoro : bataina, tsy zakan’ irery ; aiditra, tsy omby varavarana; ataina, tsy mahaloaka alina. [2.653 #871, 2.974]
Entam-panjozoro : batain-tsy zakan' ny irery ; aiditra, tsy omby varavarana ; ataina, tsy mahaloaka alina. [2.415]
Entam-ponjozoro : bataina tsy zakan' ny irery, aiditra tsy omby varavarana, fa nony ataina indray alina monja. [2.558 #70]
Mivongovongo foana hoatry ny entam-panjozoro : batain-tsy zakan' ny irery ; aiditra, tsy omby varavarana ; ataina, tsy mahaloaka alina. [2.415]
Mivongovongo foana toy ny anten-jozoro : entina tsy zakan' ny irery, aiditra tsy omby varavarana, ataina tsy mahaloaka alina. [2.558 #2528]
Mivongovongo foana, ohatra ohatra entam-panjozoro: entina, tsy zakan’ ny irery ; aiditra, tsy omby varavarana; ataina, tsy mahiloaka alina. [2.653]
Toy ny entan-jozoro: bataina, tsy zakan' ny irery; aiditra, tsy omby varavarana; ataina, tsy mahaloaka alina. [2.165]
Traduction françaiseComme un paquet de zozoro : un seul homme ne peut le transporter ; la porte d’une maison est trop petite pour le laisser passer; mais quand on le fait flamber, il ne suffit même pas pour une nuit. [2.974 #338]
Paquet de moelles de joncs : quand on veut le soulever, une seule personne n' arrive pas à le faire ; quand on veut l' introduire dans la maison, il ne peut pas passer par la porte ; mais quand on le brûle pour la cuisine, il ne suffit pas pour une nuit. [2.415 #5897]
Pareil à une botte de souchets: on ne peut ni la porter seul, ni la faire entrer par la porte, et si on les brûle, il n' y en a pas assez pour durer toute la nuit. [2.165]
Interprétation françaiseBeaucoup d' apparence, mais peu de réalité. [2.415 #5897]

Proverbe 13entan-draty roa fehy : aiditra atosik' efa-dahy ; ataina, tsy mahaloaka alina. [2.415 #5898, 2.653 #872]
entan-draty voafehy : aiditra atosik' efa-dahy, ataina tsy mahaloaka alina. [2.558 #1035]
Traduction françaisePaquet d' écorces sèches de bananiers, gros paquet à deux liens : quand on le fait entrer dans la maison, il faut quatre hommes pour le pousser, mais quand on le brûle pour faire la cuisine, il ne suffit pas pour une seule nuit. [2.415 #5898]
Interprétation françaiseBeaucoup d' apparence et peu de réalité. [2.415 #5898]

Proverbe 14Faty entin' alina ka tsy manampidiny. [2.558 #1155]

Proverbe 15Goaika maneno alina, tsy alaiko ho loza fa ny azy efa fanaony. [2.558 #1228]

Proverbe 16Izay manao ratsy : raha tsy malazon' ny andro, mantsasaky ny alina. [2.165 #1717, 2.415 #5662]
Traduction françaiseCelui qui fait le mal sera puni : s' il n' est pas desséché par la chaleur du jour, il sera moisi par l' humidité de la nuit. [2.415 #5662]
Ceux qui font le mal: s' ils ne sont pas flétris (desséchés) par la chaleur du jour, ils seront moisis par la fraîcheur de la nuit. [2.165]
Interprétation françaiseLe châtiment les atteindra, soit d' une façon soit d' une autre. [2.165]

Proverbe 17Kifafa ka miongana andro, miongana alina. [2.558 #1648]

Proverbe 18Lozai-manana anaka toa sorohitra, tenenina alina lanim-biby, fofoina halaina lasan' olona. [2.558 #1816]
Lozai-manana anaka, toa sorohitra : tenenina alina vao lanim-biby, fofoina halaina lasan' olona. [2.415 #918]
Lozai-manan-anaka, toa sorohitra : tenenin’ alina vao lanim-biby, fofoina halaina lasan’ olona. [2.653 #1386]
Traduction françaiseAtteinte par le malheur quand elle a des enfants, comme l' alouette : si on parle de l' alouette la nuit, les bêtes la mangent ; si on se promet de la prendre, d' autres la prennent. [2.415 #918]
Interprétation françaiseSe disait des enfants qui portaient malheur à leur mère ; allusion à l' interdiction superstitieuse ou fady qui défendait quand on voyait un nid d' alouette d' en parler la nuit, ou de dire tout haut en l' apercevant : je le prendrai. [2.415 #918]

Proverbe 19Manao azy ho akan' ny alina ka mitsipy sandry maizim-bolana. [2.558 #1986]
Manao azy ho akan’ ny dia, ka mitsipy sandry maizim-bolana. [2.653 #1529]
Manao ho akan' ny alina, ka misavily sandry maizim-bolana. [2.165 #50]
Traduction françaisePrétendre y avoir la nuit, puis aller danser dans les ténèbres (.... et se blesser). [2.165]

Proverbe 20Manaram-po ohatra ny banga mihomehy alina. [2.558]
Manaram-po ohatra ny banga mihomehy maizina. [1.1]
Interprétation malgacheEnti-milaza ireo olona ratsy toetra ka manararaotra izaitsizy ny toe-javatra sendra. [1.1]

Proverbe 21Mandoaka ny alina. [2.415]
Miloaka alina. [2.415]
Traduction françaiseVoyage qui dure du soir au matin. [2.415 #6650]

Proverbe 22Mangahazo anaty tenona: mitondra lefona an-kibo, miferin-aina andro aman-alina, velona fa manana aina. [2.415 #2618, 2.653 #1612]
Mangahazo anaty tenona : mitondra lefona an-kibo, miferin' aina andro aman' alina, velona fa manan' aina. [2.558 #2099]
Traduction françaiseManiocs au milieu de glaïeuls : ils portent des lances au coeur et sont affligés jour et nuit ; on dit qu' ils sont vivants parce qu' ils n' ont pas perdu la vie. [2.415]
Interprétation françaiseLe glaïeul est une mauvaise herbe très vivace et dont les feuilles sont en forme de lance ; les pousses qui sortent de terre sont dures et piquantes ; ce proverbe se disait des affligés. [2.415 #2618]

Proverbe 23Maty ny mpiambina, ka tsy misy mpitomany alina. [2.415 #2872]
Maty ny mpiambina ka tsy misy mpitomany ny alina. [2.558 #2207]
Maty ny mpiamhina, ka tsy misy mpitomany alina. [2.653 #1666]
Traduction françaiseLe veilleur de nuit est mort, et il n' y a pas de pleureuses de nuit. [2.415 #2872]
Interprétation françaiseCe proverbe se disait quand il n' y avait pas réciprocité. [2.415]

Proverbe 24Midrikina alina toa angelinkary. [2.558]

Proverbe 25Mipapapapa ohatra ny ondry teraka alina. [2.558]

Proverbe 26Misamonona andro aman' alina toa moka. [2.558 #2401]

Proverbe 27Mitaitay ho any Ilafy, ka mody alina. [2.415 #3041]
Traduction françaiseÊtre pressé d' aller à Ilafy et n' être pas pressé de rentrer. [2.415 #3041]
Interprétation françaiseSe disait des rendez-vous des libertins. [2.415 #3041]

Proverbe 28Mitsotra alina fa mivonkina antoandro toa sokina. [2.558 #2509]
Mitsotra alina, mivonkina antoandro toa sokina. [2.415 #2041]
Mitsotra alina, mivonkona antoandro, toa sokina. [2.653 #1910]
Traduction françaiseOriginal et fantasque : il s' ouvre la nuit et se ferme le jour, comme le hérisson. [2.415 #2041]

Proverbe 29Mpivoaka alina. [2.415 #166]
Traduction françaiseC' est un sorcier qui sort la nuit. [2.415 #166]
Interprétation françaiseLes Malgaches donnaient ce surnom aux sorciers. [2.415 #166]

Proverbe 30Ny aina toy ny tavim-bilany, ka tsy fantatra izay hahavakiany, na ho antoandro na ho alina. [2.165 #2092, 2.415 #2769]
Tavim-bilany ny aina ka tsy fantatra izay hahavakisany. [1.1]
Interprétation malgacheEnti-milaza fa malia aoka izany ny aina ka tsy hitahita akory ny hahapotehany. [1.1]
Traduction françaiseLa vie est comme un têt de marmite : on ignore quand elle se brisera, le jour ou la nuit. [2.415 #2769]
La vie est comme un têt de marmite: on ne sait quand elle se brisera, pendant le jour ou pendant la nuit. [2.165 #2092]

Proverbe 31Ny alina natao tsy ho lasa ve, sa misy fahoriana natao tsy hisava? [2.558]

Proverbe 32Ny andraso andraso manariva ny mody. [1.1]
Ny takariva no mahatonga ny alina; ny sangy mahery no mahatonga ny ady ; ny "andraso kely" no mahariva ny andro; ny hadino no mahavery ny entana. [2.415 #6244, 2.653 #2422]
Ny takariva no mahatonga ny alina, ny sangy no miteraka ny ady, ny andraso kely no mahariva ny andro ary ny hadinodino no mahavery ny entana. [2.558]
Interprétation malgacheNy hataka andro lava, ny fampiandrasana ary ny fiolakolahana dia mahatonga ho tratra hariva nony hody (tokony hotsorina izay fanapahankevitra raisina). [1.1]
Traduction françaiseLe crépuscule amène la nuit ; la plaisanterie trop forte engendre les disputes; le attendez un peu, retarde jusqu' au soir; l' oubli fait perdre les paquets. [2.415 #6244]
Le soir appelle la nuit ; les familiarités excessives engendrent les querelles ; les fréquents délais épuisent la journée ; les oublis causent la perte des bagages. [2.974 #274]
Interprétation françaiseUne petite cause a de grands effets. [2.415 #6244]

Proverbe 33Ny fanompoana ny manjaka : anio dia anio, maraina dia maraina, alina dia alina. [2.415 #386]
Traduction françaiseOn ne remet pas à plus tard le service du souverain, la corvée : si c'est aujourd' hui, il faut s' y mettre aujourd' hui ; si c' est le matin, le matin ; si c' est la nuit, la nuit. [2.415 #386]

Proverbe 34Ny mpamosavy aza mivoaka misasaka alina dia hita ihany, ka indrindra fa izay manao ratsy antoandro. [2.165]
Traduction françaiseOn voit même les sorciers sortant à minuit, et combien mieux ceux qui font du mal en plein jour. [2.165]

Proverbe 35Ny trebitrebiky ny rano ka re fa ny aomby nihanana tsy hita. [1.147 #N14]
Ny trebitrebiky ñy rano ka reñiko, fa ñy aomby nihanañ' alina tsy hitako. [2.165]
Interprétation malgacheNy fikobakobaky ny rano dia reko, fa raha ny omby nita tamin' ny alina, tsy hitako. [2.165]

Proverbe 36Rafotsibe mivaro-boanatsindrana : ny antoandro ifandrombahana amin' ny ankizy, ny alina ifandrom-bahana amin' ny voalavo. [2.558 #3518]

Proverbe 37Sakafom-borondolo ka ny alina no miantoka ny antoandro. [2.415 #4318, 2.558 #3791, 1.1]
Sakafom-borondolo: ny alina no miantoka ny andro. [2.653 #2828]
Traduction françaiseRepas de chouette; la nuit suffit pour la journée. [1.3]
Repas de hibou : la nuit suffit pour la journée. [2.415 #4318]
Interprétation françaiseLe voleur se dédommage la nuit de ce qu'il n' a pas gagné par son travail dans la journée. [2.415]
Se dit d'un repas copieux fait le soir et dédommageant de ce que l'on n'a pas mangé le jour. [1.3]

Proverbe 38Toha-bary tsindrian-tsovok' alina : miandro mialina ihany. [2.415 #3144, 2.558 #4146, 2.653]
Traduction françaiseRiz en production d' épis sur lequel tombe tout à coup, la nuit, une pluie abondante : le travail se fait de nuit et de jour. [2.415 #3144]
Interprétation françaiseSe disait des bonnes occasions. [2.415 #3144]

Proverbe 39Toha-bary tsindrian-tsovok' alina : voaka ampinga no tsy natao, fa ny fo dia miramirana. [2.415 #3145, 2.653 #3104]
Toha-bary tsindrian-tsovok' alina : voaka ampinga no tsy natao fa ny fo miramirana. [2.558 #4147]
Traduction françaiseRiz en production d' épis sur lequel tout à coup, la nuit, tombe une pluie abondante : on ne se réunit pas avec des boucliers pour se réjouir, mais le coeur est dans la joie. [2.415]
Interprétation françaiseSe disait des bonnes aubaines. [2.415 #3145]

Proverbe 40Tolo-kena alina : vintana no andrasana. [2.415 #3217]
Tolo-kena maty alina : vintana no andrasana. [2.653 #3112]
Tolo-kena maty jiro, ka miandry izay anjara vintana. [2.415 #3218]
Tolo-kena maty jiro, ka vintana no andrasana. [2.165 #90, 2.558, 1.1]
Tolo-kena maty jiro : vintana no andrasana. [2.653 #3112]
Interprétation malgacheEnti-milaza ny toe-javatra izay ny anjara tokana ihany no mety hahazoana na tsy hahazoana. [1.1]
Traduction françaiseDans une distribution de viande faite une fois que la lampe est éteinte, on attend la chance. [2.165]
Lorsque les portions de viande sont faites et distribuées dans la nuit, il faut s' en rapporter au hasard. [2.415 #3217]
Lorsque les portions de viande sont faites et distribuées dans l' obscurité, c' est le hasard qui sert. [2.415 #3218]
Interprétation françaiseSe disait des partages faits sans aucun privilège. [2.415 #3218]
Se disait des partages faits sans privilège. [2.415 #3217]

Proverbe 41Tsy zavon-kariva, ka hanafaingana ny aizin' ny alina. [2.558 #4811]

Proverbe 42Voalavo mandositra andro : mahin' ny fanahy ratsy natao alina. [2.558 #4971]
Voalavo mandositra andro : mahin' ny fanahy ratsy natao halina. [2.653 #3691, 2.415]
Voalavo mihazakazaka andro ka mahina ny ataony. [2.415]
Traduction françaiseRat qui court le jour : c' est qu' il craint d' être appréhendé pour ses rapines de nuit. [2.415 #4334]
Interprétation françaiseSe disait de ceux qui n'ont pas la conscience tranquille. [2.415 #4334]

Proverbe 43Voalavo mihazakazaka alina : tsy ny lalana no mahamaika, fa ny fanahy ratsy atao andro lava no mahamaody. [2.415 #4333, 2.653 #3692]
Voalavo mihazakazaka alina, tsy ny lalana no mahamaika, fa ny fanahy ratsy natao andro lava no mahamaodimaody. [2.558]
Traduction françaiseRat qui court la nuit : ce n' est pas qu' il soit pressé par le chemin à parcourir, mais il craint à cause des rapines qu' il fait tout le jour. [2.415 #4333]
Interprétation françaiseSe dit de ceux qui ont des remords, alors même que leurs mauvaises actions ne sont pas découvertes. [2.415 #4333]

Proverbe 44Voatamenaka nohanim-boalavo, ka ratsy vava indray alina ihany. [2.558 #5000]
Voatavomenaka nohanim-boalavo: ratsy vava indray alina ihany. [2.653]

Index