Index

Proverbes : sokina

Proverbe 1Amboa ngerom-bava, ka raha mandalo toa hitondra sokina ihany. [2.415 #4269]
Amboa ngerom-bava : tazanina toa mitondra sokina, nony akaiky vavany ihany. [2.558]
Toy ny amboa mainty vava, ka ataony ho nangala-pihinana ihany. [2.165 #1071, 2.653]
Toy ny amboa ngerom-bava, ka ataony ho nangala-pihinana ihany. [2.653]
Toy ny amboa ngerom-bava, ka ohatra ny avy nangala-pihinana ihany. [2.558]
Toy ny amboa ngerom-bava : tazanina toa mitondra sokina, nony hatonina vavany ihany. [2.558 #4258]
Toy ny saka ngerom-bava, ka ohatra ny avy nangala-pihinana ihany. [2.558]
Traduction françaiseChien qui a la gueule noire : quand il passe, on croit qu' il porte un hérisson. [2.415 #4269]
Semblable à un chien à la gueule sale, qui est soupçonné d' avoir volé de la nourriture. [2.165]
Interprétation françaiseParce que les apparences sont contre lui. [2.165]
Se disait des voleurs de profession : on les accuse toujours. [2.415 #4269]

Proverbe 2Aza manantena tain-tsokina, fa tsy mba hihaza. [2.558 #486]
Aza manantena tain-tsokina, ka tsy mety mihaza. [2.165 #690, 2.415 #3896]
Traduction françaiseN' espérez pas que les crottes du hérisson suffiront à vous le faire prendre, si vous ne voulez pas le chasser. [2.415 #3896]
Ne vous fiez pas aux traces (litt. crottes) du hérisson (pour l' avoir), alors que vous ne voulez pas le chasser. [2.165]

Proverbe 3Aza manao toy ny sokina: ny varatra hamono tsy mahatahotra azy, fa ny fanala indray no ahatahorany. [2.165 #929]
Traduction françaiseNe faites pas comme le hérisson: il ne craint pas la foudre qui tue, mais par contre il a peur d' une lanterne. [2.165]

Proverbe 4Haza sokina. [2.415 #6224]
Traduction françaiseC est comme la chasse aux hérissons : on cherche partout avec soin. [2.415 #6224]
Interprétation françaiseExaminer soigneusement. [2.415 #6224]

Proverbe 5Haza sokin-dRainilesoka ka ny efa azo ihany no mody alefalefa. [2.558 #1292]

Proverbe 6Jamba nitsapa sokina ka tsy navelan' Andriamanitra hihinam-boalavo. [2.558 #1554]

Proverbe 7Madio volon-tsokina, tsara volonanivona : tsara manan-takaitra. [1.147 #M3]

Proverbe 8Manao fanahin-tsokina : raha mahazo zavatra dia mivonkina. [2.415 #2299]
Traduction françaiseL' avare fait comme le hérisson qui se referme lorsqu' il tient quelque chose. [2.415 #2299]
Interprétation françaiseIl enfouit son argent. [2.415 #2299]

Proverbe 9Manao ohatra an-dRangahibe leon-tsokina : ny mby am-bilany dia ariana, ary ny any an-tsaha tsy akarina intsony. [2.415]
Rangahibe leon-tsokina : ny mby am-bilany dia ariana, ary ny any an-tsaha tsy hakarina intsony. [2.653 #2747]
Traduction françaiseFaire comme le vieillard dégoûté du hérisson ; le hérisson qui est dans la marmite, il faut le jeter et ceux qui sont dans la campagne, il ne faut pas les apporter à la maison. [2.415 #1833]
Interprétation françaiseSe disait des choses prises en aversion. [2.415 #1833]

Proverbe 10Mason-tsokina : izay any ny tena kely ahiratra. [2.653 #1652]
Mason-tsokina : izay an' ny tena kely ahiratra. [2.415 #2208]
Mason-tsokina, ka izay an' ny tena kely ahiratra. [2.165 #1367]
Mason-tsokina ka ny an' ny tena kely no ahiratra. [2.558 #2160]
Mason-tsokina ka ny kely ananana no ahiratra. [1.1 #35]
Mason-tsokina, masom-boalavo, izay kely ananana ahiratra. [2.415 #844]
Mason-tsora, mason-tsokina : ny kely ananana ahiratra. [1.147 #M89]
Interprétation malgacheTsy misahirana mitady zavatra tsy takatra, fa ny kely ananana no ampiasaina. [1.1 #35]
Traduction françaiseYeux de hérissons, yeux de rats, quoique petits on les fait voir. [2.415 #844]
Les yeux du hérisson: ce qu' il a à sa petite personne, il l' ouvre bien. [2.165]
Oeil de hérisson : l' oeil qu' on a, si petit soit-il, on l' ouvre et on l' écarquille. [2.415]
Interprétation françaiseChacun jouit de son bien, si petit soit-il : l'oeil du hérisson est petit ; ce proverbe se disait aussi de la destinée : que chacun s'estime content de son sort. [2.415]
S' applique à celui qui sait bien se servir du peu qu' il possède. [2.165]
Se contenter du peu qu' on a. [2.415 #844]

Proverbe 11Miditra an-tranon' olona, misolelaka ohatra ny sifotra, fa nony idiran' an-trano, mikainkona tahaka ny sokina. [2.558]

Proverbe 12Mikapo-doha sokina, ka nanafohy ny ho lava. [2.558 #154]

Proverbe 13Mitsotra alina fa mivonkina antoandro toa sokina. [2.558 #2509]
Mitsotra alina, mivonkina antoandro toa sokina. [2.415 #2041]
Mitsotra alina, mivonkona antoandro, toa sokina. [2.653 #1910]
Traduction françaiseOriginal et fantasque : il s' ouvre la nuit et se ferme le jour, comme le hérisson. [2.415 #2041]

Proverbe 14Nitsapa sokin-tsy nahazo ka tsy navelan' Andriamanitra hihinam-boalavo. [2.558 #2799]
Nitsapa sokin-tsy nahazo, tsy avelan’ Andriamanitra hihinam-boalavo. [2.415 #48, 2.653 #2110]
Traduction françaiseChasser des hérissons sans rien prendre, c' est que Dieu ne veut pas qu' on mange des rats. [2.415 #48]
Interprétation françaiseSe disait en guise de consolation lorsqu' on manquait son coup ; les Malgaches croyaient que le hérisson est un rat transformé. [2.415 #48]

Proverbe 15Nokekerin’ ny sokina aho, nigigigigy ; nokekerin’ ny trandraka aho, nidradradradra. [2.653]
Nokinaikitry ny sokina aho, nigigigigy, nokinaikitry ny trandraka, nidradradradra. [2.558 #2808]

Proverbe 16Rafotsibe leon-tsokina, ka tsy te-hijery vodi-kifafa. [2.165 #1963]
Rafotsibe leon-tsokina : ny vodi-kifafa avy no mahataitra. [2.558 #3505]
Rafotsibe leon-tsokina : vody kofafa avy no mahataitra. [2.415 #1898, 2.653 #2607]
Traduction françaiseLa vieille femme qui a mangé trop de hérisson, elle ne veut plus même regarder un balai usé. [2.165]
Vieille qui est dégoûtée des hérissons : la tête d' un balai même l' effraie. [2.415 #1898]
Interprétation françaiseLe balai lui rappelle les piquants du hérisson. [2.165]
Se disait des gens avertis qui ne voulaient plus se laisser prendre. [2.415 #1898]

Proverbe 17Soki-mahay vato : osy mahay harana. [2.653 #2920]
Soki-mahay vato, osy mahay harana ; ka vony vato iray ihany no ifamonjena. [2.415 #255]
Sokina ve tsy hahay vato ary osy tsy hahay harana? [2.558]
Traduction françaiseLe hérisson sait monter sur la pierre, la chèvre sait marcher sur les rochers, mais, c' est à la pierre sacrée que le peuple a recours. [2.415 #255]
Interprétation françaiseLe souverain apparaissait au peuple, comme la pierre sacrée à laquelle doivent recourir ceux qui ont à se plaindre ; il était sacré sur une pierre. [2.415]

Proverbe 18Soki-manani-bato : tapi-dalana aleha. [2.415 #1857]
Sokina nanani-bato ka tapi-dalan-kaleha. [2.558]
Tapi-dalana aleha ohatra ny soki-nanani-bato. [2.165]
Tapi-dala-naleha toa soki-nanani-bato [1.1 #525]
Tapi-dalan-kaleha ohatra ny soki-manani-bato. [1.1]
Toy ny sokina nanani-bato : tafakatra ihany fa tapi-dalan-kaleha. [2.558]
Toy ny soki-nanani-bato : tapi-dalana aleha. [2.653 #3225]
Interprétation malgacheEnti-milaza olona lany tetika aman-kevitra fa efa nanao izay azony natao rehetra. [1.1]
ilazana fa tsy misy na inona na inona azo atao intsony [1.1 #525]
Interprétation anglaiseHérisson qui monte sur un rocher : sa course est vite finie. [2.415 #1856]
Traduction françaiseArrivée au bout de sa route comme le hérisson qui a grimpé sur le haut d' un rocher. [2.165]
Interprétation françaiseSe disait des gens vieux et épuisés qui ne peuvent plus rien faire. [2.415 #1857]

Proverbe 19Sokina am-body voaroy: alain-tsy azo; avela, mahamanina. [2.653 #2916]

Proverbe 20Sokina anaty voaroy: hitan' ny maso fa sarotra alaina. [2.165 #1213]
Sokina anaty voaroy, ka hitan' ny maso fa sarotra alaina. [2.558 #3917]
Traduction françaiseUn hérisson dans les ronces: on le voit, mais il est difficile de l' y aller prendre. [2.165]

Proverbe 21Sokina anaty voaroy : indroa voahodidin' ny tsilo ity hena. [2.558 #3916]

Proverbe 22Sokina manatona afo an-efitra ; tonga ihany, fa manaton-doza. [2.974 #228, 2.653]
Traduction françaiseHérisson du désert qui s’approche du feu : il arrive, mais pour son malheur. [2.974 #228]

Proverbe 23Sokina mañatoñ' afo: forohaña atsindry. [2.165]
Sokina nanaton’ afo : forohana atsindry. [1.147]
Interprétation malgacheSokina manatona afo: soitrafo akapoka. [2.165]

Proverbe 24Sokina mbola any an-davany, ka ny afo hitonoana azy no mahavery hevitra. [2.558 #3919]

Proverbe 25Sokina mita rano, ka ny tsy mahay indray no mivonkina. [2.558 #3920]
Sokina mita rano: ny tsy mahay indray no mivonkina. [2.165 #1653]
Sokina mita rano: ny tsy mahay indray no mivonkona. [2.653 #2918]
Traduction françaiseUn hérisson traversant l' eau: c' est un incapable qui se contracte. [2.165]
Interprétation françaiseFaire des efforts, comme si on ne savait pas qu' ils sont vains. [2.165]

Proverbe 26Sokina mita rano ka tsy maha-lehibe vava mamba. [2.558 #3921]

Proverbe 27Sokina mitsoka sodina : ny mivoaka no be noho ny miditra. [2.415 #6038]
Sokina nitsoka sodina, ka ny mivoaka no be noho ny miditra. [2.558 #3923]
Sokina nitsoka sodina : ny mivoaka no be noho ny miditra. [2.653 #2919]
Traduction françaiseHérisson qui souffle dans une flûte : le souffle qui sort est plus abondant que celui qui entre. [2.415 #6038]
Interprétation françaiseSe disait des ignorants qui veulent faire ce qu'ils ne sauraient faire. [2.415 #6038]

Proverbe 28Sokina nilomano riaka : moran’ ny mpizaha. [1.147 #S58]

Proverbe 29Toy ny sokina nanani-bato : tapi-dalana aleha. [2.974 #233]
Traduction françaiseComme le hérisson qui escalade un rocher : chemin sans issue. [2.974 #233]

Proverbe 30Tsapa-sokin-dRainiboka, ka ny azo ihany no avadibadika. [2.165 #2014]
Tsapa sokin-dR... ka ny azo ihany no avadibadika. [2.415 #3989]
Tsapa sokin' Ilaihavana, ka ny azo ihany no avadibadika. [2.415 #3989]
Tsapa sokin' Ilaihavana : ny azo ihany no avadibadika. [2.558 #4398, 2.653]
Traduction françaiseAyant pris un hérisson, N... se contente de le tourner et de le retourner. [2.415 #3989]
Un lépreux tenant (ou palpant) un hérisson: il ne fait que le tourner et le retourner entre ses mains (au lieu de tâcher de le sortir, ce qui lui est difficile, vu l' état de ses mains). [2.165]
Interprétation françaiseSe disait des gens qui se contentent de peu et ne cherchent pas davantage. [2.415 #3989]

Proverbe 31Tsibàn-tsokina : tsy mahatakatra ny lavitra. [1.147 #T140]

Proverbe 32Tsy mety raha hanao sokina mahazo valala : raha mahazo dia mivonkina. [2.558]
Tsy mety raha manao sokina nahazo valala : raha mahazo, dia mivonkina. [2.653]

Proverbe 33Tsy mety raha manao fiainan-tsokina, ka vao voatohina kely dia mivonkina. [2.558 #4615]

Index