<-
->

Mtt / Koh 2:1 I said in mine heart, Go to now, I will prove thee with mirth, therefore enjoy pleasure: and, behold, this also is vanity. Hoy izaho anakampo: Aoka mba hizahako toetra amin' ny hafaliana ianao, ka dia mifalia amin' ny fahitana ny fahafinaretana; kanjo, indro, zava-poana koa izany. Hoy aho tamin' ny foko: Andeha ary hozahako toetra amin' ny hafaliana hianao, ka andramo ny faharinaretana. Kanjo indro, zava-poana ihany koa izany. Je me suis dit en moi-même : Viens donc que je te fasse éprouver la joie, fais connaissance du bonheur! Eh bien, cela aussi est vanité.
Mtt / Koh 2:2 I said of laughter, It is mad: and of mirth, What doeth it? Hoy izaho, miantso ny fihomehezana: Fahadalana, ary ny fifaliana hoe: Mahefa inona? Hoy aho mantsy ny fihomehezana: Hadalana! ary mantsy ny fifaliana: Inona no vokatra avy aminy? Du rire j' ai dit : " sottise ", et de la joie : " à quoi sert-elle ? "
Mtt / Koh 2:3 I sought in mine heart to give myself unto wine, yet acquainting mine heart with wisdom; and to lay hold on folly, till I might see what was that good for the sons of men, which they should do under the heaven all the days of their life. Nisaina tato am-poko hamalifaly ny nofoko tamin' ny divay aho (ny foko anefa mbola hitondra azy amin' ny fahendrena ihany) ary hitana ny fahadalana, mandra-pahitako izay tsara ho an' ny zanak' olombelona ka tokony hataony atý ambanin' ny lanitra amin' ny andro vitsy iainany. Ny hanarana ny nofoko amin' ny divay no nimasoako tao am-poko, nefa amin' izay dia mbola hotarihin' ny foko amim-pahendrena ihany aho; ary hiraikitra amin' ny hadalana, mandra-pahitako izay tsara ho an' ny zanak' olombelona, hataony amin' ny andro iainany aty ambanin' ny lanitra. J' ai décidé en moi-même de livrer mon corps à la boisson tout en menant mon coeur dans la sagesse, de m' attacher à la folie pour voir ce qu' il convient aux hommes de faire sous le ciel, tous les jours de leur vie.
Mtt / Koh 2:4 I made me great works; I builded me houses; I planted me vineyards: Nanao asa lehibe ho ahy aho, nanao trano, nanao tanim-boaloboka, Nanao asa lehibe aho, nanorina trano ho ahy; namboly tanim-boaloboka ho ahy aho, J' ai fait grand. Je me suis bâti des palais, je me suis planté des vignes,
Mtt / Koh 2:5 I made me gardens and orchards, and I planted trees in them of all kind of fruits: nanao tanimboly sy saha aho ka namboly hazo fihinam-boa samy hafa karazana tao; nanamboatra zaridaina aman-tsaha nambolena hazo mamoa, dia namboly hazo fihinam-boa isan-karazany teo, je me suis fait des jardins et des vergers et j' y ai planté tous les arbres fruitiers.
Mtt / Koh 2:6 I made me pools of water, to water therewith the wood that bringeth forth trees: nanao kamory aho handemana ny ala be zana-kazo; nanao famorian-drano aho, hanondrahana ny alakely anirian' ny hazo. Je me suis fait des citernes pour arroser de leur eau les jeunes arbres de mes plantations.
Mtt / Koh 2:7 I got me servants and maidens, and had servants born in my house; also I had great possessions of great and small cattle above all that were in Jerusalem before me: nahazo ankizilahy sy ankizivavy aho sady nanana ompikely; ary nanana fananana be aho, dia omby sy ondry aman' osy mihoatra noho izay rehetra talohako teto Jerosalema. Nividy ankizilahy aman-ankizivavy aho, ary nanana ny zanany teraka tao an-trano ihany; nanana andian' ondry aman' omby koa aho, mihoatra noho ireo rehetra izay talohako teto Jerosalema. J' ai acquis des esclaves et des servantes, j' ai eu des domestiques et des troupeaux, du gros et du petit bétail en abondance, plus que quiconque avant moi à Jérusalem.
Mtt / Koh 2:8 I gathered me also silver and gold, and the peculiar treasure of kings and of the provinces: I gat me men singers and women singers, and the delights of the sons of men, as musical instruments, and that of all sorts. Nihary volafotsy sy volamena koa aho ary fanaka tsara fananan' ny mpanjaka sy izay avy amin' ny tany samy hafa; ary nahazo mpihiralahy sy mpihiravavy aho mbamin' izay mahafinaritra ny zanak' olombelona, dia vady sy vaditsindrano betsaka. Nanangona volafotsy amam-bolamena aho, mbamin' ny harenan' ny mpanjaka sy ny faritany; naka mpirahalahy amam-pirahavavy aho, ary nahazo ny fahafinaretan' ny zanak' olombelona, vehivavy ankamaroany. Je me suis amassé aussi de l' argent et de l' or, le trésor des rois et des provinces. Je me suis procuré chanteurs et chanteuses et tout le luxe des enfants des hommes, coffret par coffret.
Mtt / Koh 2:9 So I was great, and increased more than all that were before me in Jerusalem: also my wisdom remained with me. Dia efa nisandratra mihoatra noho izay rehetra talohako teto Jerosalema aho; ary ny fahendreko anefa dia mbola tato amiko ihany. Dia tafasandratra aho, ary tafahoatra noho izay rehetra talohako teto Jerosalema, ary na ny fahendreko aza, mbola nipetraka tato amiko ihany. Je me suis élevé et j' ai surpassé quiconque était avant moi à Jérusalem, et ma sagesse m' est restée.
Mtt / Koh 2:10 And whatsoever mine eyes desired I kept not from them, I withheld not my heart from any joy; for my heart rejoiced in all my labour: and this was my portion of all my labour. Ary na inona na inona nirin' ny masoko dia tsy nisy narovako taminy; tsy nisakana ny foko tamin' izay mety ho fifaliana aho; fa nahazo hafaliana avy tamin' ny fisasarako rehetra ny foko; ary izany no anjarako avy tamin' ny fisasarako rehetra. Izay rehetra nirin' ny masoko, tsy nisy nesoriko taminy; izay mety ho fifaliana, tsy misy nolaviko tamin' ny foko; fa nifaly tamin' ny asako rehetra ny foko, ary izany no anjarako tamin' ny asako rehetra. Je n' ai rien refusé à mes yeux de ce qu' ils désiraient, je n' ai privé mon coeur d' aucune joie, car je me réjouissais de tout mon travail et cela fut mon sort dans tout mon travail.
Mtt / Koh 2:11 Then I looked on all the works that my hands had wrought, and on the labour that I had laboured to do: and, behold, all was vanity and vexation of spirit, and there was no profit under the sun. Kanefa nitodika aho nandinika ny asa rehetra nataon' ny tanako sy ny fisasarana izay nisasarako, ka, indreo, zava-poana sy misambo-drivotra foana izany rehetra izany, fa tsy nisy nahasoa tatý ambanin' ny masoandro. Nony inona, nodinihiko izay asa rehetra nataon' ny tànako, mbamin' ny fahasasarana nolaniko nanatanterahana izany; ka indro zava-poana amam-panenjehan-drivotra foana izany; fa tsy misy zava-tsoa azo, aty ambany masoandro. Alors je réfléchis à toutes les oeuvres de mes mains et à toute la peine que j' y avais prise, eh bien, tout est vanité et poursuite de vent, il n' y a pas de profit sous le soleil!
Mtt / Koh 2:12 And I turned myself to behold wisdom, and madness, and folly: for what can the man do that cometh after the king? even that which hath been already done. Ary nitodika aho hijery ny fahendrena sy ny fahaverezan-tsaina ary ny fahadalana; fa inona no hataon' ny olona izay handimby ny mpanjaka? Izay efa natao hatramin' ny ela ihany. Dia nitodika hijery ny fahendrena aho, Hampitaha azy amin' ny hadalana amam-pahafokana; satria zovy indray moa no mety hanaraka ny mpanjaka, izy izay efa nomena izany fiamboniana izany hatr' izay ela izay? Puis je me mis à réfléchir sur la sagesse, la sottise et la folie : Voyons, que fera le successeur du roi ? Ce qu' on a déjà fait.
Mtt / Koh 2:13 Then I saw that wisdom excelleth folly, as far as light excelleth darkness. Dia hitako fa ny fahendrena dia tsara noho ny fahadalana, toy ny fahatsaran' ny mazava noho ny maizina. Ary hitako fa ny hatsaran' ny fahendrena noho ny hadalana, dia toraky ny hatsaran' ny mazava noho ny maizina. J' ai vu qu' il y avait avantage de la sagesse sur la folie comme du jour sur l' obscurité.
Mtt / Koh 2:14 The wise man' s eyes are in his head; but the fool walketh in darkness: and I myself perceived also that one event happeneth to them all. Ny mason' ny hendry dia eo an-dohany; fa ny adala kosa mandeha amin' ny maizina; nefa hitako fa mitovy ihany ny manjo azy roa tonta. Ny mason' ny hendry dia eo an-dohany, fa ny adala kosa mandeha amin' ny maizina. Le sage a les yeux ouverts, mais l' insensé marche dans les ténèbres. Et je sais, moi aussi, qu' ils auront tous deux le même sort.
Mtt / Koh 2:15 Then said I in my heart, As it happeneth to the fool, so it happeneth even to me; and why was I then more wise? Then I said in my heart, that this also is vanity. Dia hoy izaho anakampo: Mitovy amin' ny manjo ny adala ihany ny manjo ahy, koa nahoana ary no nanan-tombom-pahendrena aho? Dia hoy izaho anakampo: zava-poana koa izany. Ary hitako kosa anefa fa iray ihany ny anjara nahazo azy roa tonta. Ka hoy aho anakampoko: Iray amin' ny anjaran' ny adala ihany no anjara hihatra amiko; ka soa inona ary ho ahy izao fahendreko rehetra izao? Dia hoy aho anakampoko: Zava-poana ihany koa izany. Alors je me dis en moi-même : " Le sort de l' insensé sera aussi le mien, pourquoi donc avoir été sage ? " Je me dis que cela aussi est vanité.
Mtt / Koh 2:16 For there is no remembrance of the wise more than of the fool for ever; seeing that which now is in the days to come shall all be forgotten. And how dieth the wise man? as the fool. Fa samy tsy misy fahatsiarovana mandrakizay na ny hendry na ny adala; fa amin' ny andro ho avy dia samy ho hadino ela izy. Indrisy! samy ho faty na ny adala na ny hendry. Fa ny fahatsiarovana ny hendry, dia tsy mandrakizay, toy ny an' ny adala ihany koa: hatramin' ny andro vao manaraka dia samy hohadinoina ihany izy roa tonta. Hanky ny hendry mba maty tahaka ny adala! Il n' y a pas de souvenir durable du sage ni de l' insensé, et dans les jours suivants, tous deux sont oubliés : le sage meurt bel et bien avec l' insensé.
Mtt / Koh 2:17 Therefore I hated life; because the work that is wrought under the sun is grievous unto me: for all is vanity and vexation of spirit. Dia efa halako ny aina, satria nataoko ho ratsy ny asa atao atý ambanin' ny masoandro; fa zava-poana sy misambo-drivotra foana izy rehetra. Ka dia boboky ny fiainana aho, satria ratsy eo imasoko ny zavatra atao aty ambany masoandro, fa zava-poana amam-panenjehan-drivotra foana avokoa. Je déteste la vie, car ce qui se fait sous le soleil me déplaît : tout est vanité et poursuite de vent.
Mtt / Koh 2:18 Yea, I hated all my labour which I had taken under the sun: because I should leave it unto the man that shall be after me. Eny, efa halako ny fisasarako rehetra izay nisasarako tatý ambanin' ny masoandro, fa havelako ho an' ny olona izay handimby ahy izany, Ary halako ny asako rehetra izay nataoko aty ambany masoandro, sy izay havelako ho an' ilay olona ho tonga manaraka ahy. Je déteste le travail pour lequel j' ai pris de la peine sous le soleil, et que je laisse à mon successeur :
Mtt / Koh 2:19 And who knoweth whether he shall be a wise man or a fool? yet shall he have rule over all my labour wherein I have laboured, and wherein I have shewed myself wise under the sun. This is also vanity. ary iza no mahalala na ho hendry na ho adala izy? Nefa izy no ho tompon' izay rehetra nisasarako sy nataoko tamin' ny fahendreko tatý ambanin' ny masoandro. Zava-poana koa izany. Ary iza moa no mahalala, na ho hendry na ho adala izy? Kanefa izy no ho tompon' ny asako rehetra, izay nametrahako ny fahamarinako amam-pahendreko taty ambany masoandro. Zava-poana ihany koa izany. qui sait s' il sera sage ou fou ? Pourtant il sera maître de tout mon travail pour lequel j' ai pris de la peine et me suis comporté avec sagesse sous le soleil; cela aussi est vanité.
Mtt / Koh 2:20 Therefore I went about to cause my heart to despair of all the labour which I took under the sun. Dia nitodika aho hampamoy ny foko amin' ny fahakiviana ny amin' ny fisasarana rehetra izay nisasarako tatý ambanin' ny masoandro. Dia tonga namarina ny foko amin' ny fanarian-toky aho, noho ny asa rehetra nataoko taty ambany masoandro. Mon coeur en est venu à se décourager pour toute la peine que j' ai prise sous le soleil.
Mtt / Koh 2:21 For there is a man whose labour is in wisdom, and in knowledge, and in equity; yet to a man that hath not laboured therein shall he leave it for his portion. This also is vanity and a great evil. Fa misy olona izay misasatra amin' ny fahendrena sy ny fahalalana ary ny fahaizana, nefa ny olona izay tsy nisasatra tamin' izany akory no tsy maintsy hamelany azy ho lovany. Zava-poana sy faharatsiana lehibe koa izany. Fa olona nanampatra, tamin' ny asany, fahendrena amam-pahalalana sy fahakingana, ka dia mamela ny vokatry ny asany ho anjaran' ny olona tsy nisasatra tamin' izany akory: izany indray koa dia zava-poana sy loza lehibe! Car voici un homme qui a travaillé avec sagesse, savoir et succès, et il donne sa part à celui qui n' a pas travaillé : cela aussi est vanité, et c' est un tort grave.
Mtt / Koh 2:22 For what hath man of all his labour, and of the vexation of his heart, wherein he hath laboured under the sun? Fa inona no azon' ny olona amin' ny fisasarany rehetra sy amin' ny fikatsahan' ny fony, izay nisasarany tatý ambanin' ny masoandro? Inona tokoa moa, no azon' ny olona, amin' ny asany rehetra, sy amin' ny ahiahim-pony rehetra, izay nanasatra azy taty ambany masoandro? Car que reste-t-il à l' homme de toute sa peine et de tout l' effort pour lequel son coeur a peiné sous le soleil ?
Mtt / Koh 2:23 For all his days are sorrows, and his travail grief; yea, his heart taketh not rest in the night. This is also vanity. Fa ny androny rehetra dia fanaintainana avokoa, ary ny fisasarany dia fahasorisorena; eny, na dia amin' ny alina aza dia tsy manam-pitsaharana ny fony. Zava-poana koa izany. Fa ny androny fahoriana avokoa, ny raharahany, fahasorisorenana fotsiny. Ny alina avy no tsy itsaharan' ny fony: Zava-poana ihany koa izany. Oui, tous ses jours sont douloureux et sa tâche est pénible; même la nuit il ne peut se reposer, cela aussi est vanité!
Mtt / Koh 2:24 There is nothing better for a man, than that he should eat and drink, and that he should make his soul enjoy good in his labour. This also I saw, that it was from the hand of God. Tsy misy mahasoa ny olona mihoatra noho ny mihinana sy misotro ary ny mampahafinaritra ny tenany amin' ny fisasarany. Izany koa aza dia efa hitako fa avy amin' ny tànan' Andriamanitra Tsy misy soa ho an' ny olombelona, mihoatra noho ny mihinana sy misotro, ary ny mampanarana ny fanahiny amin' ny fiadanana, eo amin' ny fanaovana ny asany. Izany indray koa efa hitako fa avy amin' ny tanan' Andriamanitra. Il n' y a de bonheur pour l' homme que dans le manger et le boire et dans le bonheur qu' il trouve dans son travail, et je vois que cela aussi vient de la main de Dieu,
Mtt / Koh 2:25 For who can eat, or who else can hasten hereunto, more than I? (fa iza no mahalany, ary iza no mahazo manaram-po mihoatra noho izaho?). Zovy tokoa moa, raha tsy misy azy, no ho afa-mihinana sy miarana amin' ny fiadanana? car qui mangera et qui boira si cela ne vient de lui ?
Mtt / Koh 2:26 For God giveth to a man that is good in his sight wisdom, and knowledge, and joy: but to the sinner he giveth travail, to gather and to heap up, that he may give to him that is good before God. This also is vanity and vexation of spirit. Fa ny olona izay ankasitrahan' Andriamanitra dia omeny fahendrena sy fahalalana ary fifaliana; fa ny mpanota kosa ampiasainy hanangona sy hamory, mba hisy homeny izay ankasitrahan' Andriamanitra. Zava-poana sy misambo-drivotra foana koa izany. Fa ny olona izay eo imasony dia omeny ny fahendrena amam-pahaizana ary fifaliana. Ny omeny ny mpanota kosa, dia ny mikarakara ny famoriana amam-panavosana zavatra mba hisy omeny an' izay olona tsara eo imason' Andriamanitra. Ary zava-poana ihany koa izany sady fanenjehan-drivotra. A qui lui plaît, il donne sagesse, savoir et joie, et au pécheur il donne comme tâche de recueillir et d' amasser pour celui qui plaît à Dieu. Cela aussi est vanité et poursuite de vent.

<-
->