Index

Proverbes : vonoina

Proverbe 1Akoho avy no ilam-pamaky. [2.415 #2057, 2.653 #43]
Akoho avy ve ka ilana famaky! [2.558]
Akoho iray no hovonoina ka famaky tsara zarana no indramina. [2.558]
Akoho no rasaina, ka famaky no tadiavina. [2.974 #286]
Traduction françaiseChercher une hache, alors qu’il s’agit de découper un poulet. [2.974 #286]
Même pour découper une poule, il a besoin d' une hache. [2.415 #2057]
Interprétation françaiseIl se trouve embarrassé pour un rien. [2.415 #2057]

Proverbe 2Atao mpisorona afo, dia tsy mandà ; atao mpaka kitay, dia tsy mandà ; atao mpitoto vary, dia mitoto ; ary hovonoina, dia maty rahateo ; hovelomina, dia izy mpanjaka no mifidy. [2.415]
Traduction françaiseSi on me condamne à entretenir le feu, je ne refuse pas ; si je dois aller chercher de la paille à brûler, j' obéirai ; si on me fait piler le riz, je le ferai ; si on veut me tuer, je suis déjà mort ; si on veut me conserver la vie, le roi est le maître. [2.415 #190]
Interprétation françaiseParoles de soumission du roi détrôné à son frère Andriamasinavalona. [2.415 #190]

Proverbe 3Aza mba vonoina ny vintsy : sakaizan' ny mamba izy ireny ; hanin' ny mamba ialahy raha mampijaly ny sakaizany. [2.415]
Traduction françaiseIl ne faut pas tuer les martins-pêcheurs, enfant : ce sont les amis des caïmans et le caïman te mangerait si tu maltraitais ses amis. [2.415 #1494]
Interprétation françaiseLes parents disaient ce proverbe aux enfants pour les empêcher de faire du mal aux martins-pêcheurs. [2.415]

Proverbe 4Aza mitabataba tonga rafozana : akoho iray no hovonoina ka telo lahy no asaina mindram-pamaky. [2.558]
Aza mitabataba tonga rafozana : akoho iray no vonoina, ka fito lahy no mitsangana. [2.415 #1439, 2.653 #645]
Aza mitabataba tonga rafozana : atodi-akoho no laoka, ka antsy solanga no zahana. [2.558 #783]
Aza mitabataba tonga rafozana : atodiakoho no laoka, ka famaky no tadiavina. [2.415 #1440, 2.653 #644]
Dedaka tonga rafozana : akoho no hovonoina ka telo lahy no asaina mitsangana. [2.558 #974]
Dedaka tonga rafozana : ka famaky no indramina ary sikina no henjanina, nefa akoho no ho laoka. [2.558]
Dedaka tonga rafozana, ka trano bongo ka asiam-pandri-baratra; akoho ka nindramam-pamaky; vola venty ka ampanjanahina; eranambatry ka atao telo fonosana. [2.165]
Dedaka tonga rafozana : trano bongo ka asiam-pandri-baratra ; akoho ka nindramam-pamaky ; vola venty ka ampanjanahina ; eranambatry ka atao telo fonosana. [2.415 #1442]
Mitabataba tonga rafozana, akoho iray no vonoina, ka dimy no mamono. [1.1]
Interprétation malgacheMihetsiketsika be, nefa tsy hita izay vita, lasan-ko vavany. [1.1]
Traduction françaiseFanfaron qui reçoit ses beaux-parents : il n' a qu' une cabane et il y met un paratonnerre ; il n' a qu' un poulet et il emprunte une hache à découper ; il n' a que 80 centimes et il les prête à intérêt ; il n' a qu' un sou et il l' enveloppe trois fois. [2.415 #1442]
Ne faites pas tant de bruit comme une bru qui reçoit la visite de sa belle-mère : il y a des oeufs pour manger avec le riz, et elle demande une hache pour les casser. [2.415]
Ne mettez pas tout sens dessus dessous comme un gendre qui reçoit la visite des beaux-parents : sept hommes se lèvent pour tuer une poule. [2.415 #1439]
Un vantard recevant la visite de ses beaux-parents: sa maison n' est qu' une cabane et il y met un paratonnerre; il n' a qu' un poulet (à offrir), et il emprunte une hache (comme s' il avait du bœuf); il n' a que quatre-vingts centimes, et il les prête à intérêt: un sou, et il l' enveloppe trois fois. [2.165]
Interprétation françaiseCe proverbe disait l' empressement des gendres à recevoir les beaux-parents ; il se disait aussi des gens parlant haut et troublant tout. [2.415 #1439]
Se disait des gens qui parlaient haut et voulaient dominer. [2.415 #1440]

Proverbe 5Bibilava vonoina, ka tsy tongotra hitsipaka, tsy tanana handrangotra, tsy vava hiteny, fa todin' aina no andrasana. [2.558]
Bibilava vonono : tsy manan-tanana hamaly izy, fa Andriamanitra no andrasana. [2.415 #22]
Bibilava vonono : tsy manan-tanan-kamaly, tsy manan-tongotra hitsipaka, tsy manam-bava hivalo, fa todin' aina no andrasana. [2.415 #22, 2.653 #769]
Bibilava vonono, tsy tanana hamely, tsy tongotra hitsipaka fa Andriamanitra no andrasana. [1.1]
Bibilava vonono: tsy tanan-kandrangotra na tongotra hitsipaka, fa Andriamanitra no andrasana. [1.1]
Bibilava vonono: tsy tongotra hitsipaka, tsy tanana handrangotra, fa Andriamanitra no andrasana. [1.1]
Interprétation malgacheEntimilaza ny fisian' ny tody, na koa ny fomban' Andriamanitra an' ireo malemy sy osa, izay tsy manan-kanoherana ireo mpanao tsindry hazo lena na kely tsy mba mamindro. [1.1]
Enti-milaza ny olona osa na madinika na mahantra izay tsy mba afaka hamaly amin' ny herin' ny tenany raha misy mamely azy fa Andriamanitra no antenainy hamaly izay mampahory azy. [1.1]
Marina ka mamaly ny ratsy sy ny tsara. [1.1]
Traduction françaiseUn serpent qu' on tue : il n' a pas de mains pour se défendre, mais il compte sur Dieu. [2.415 #22]
Interprétation françaiseCe proverbe s' appliquait aux petits et aux faibles qui souffrent des oppressions : ils attendent que Dieu leur fasse justice. [2.415 #22]

Proverbe 6Mitomany tsy vonoina, hoatry ny didimaso. [2.415 #2633]
Mitomany tsy vonoina, ohatra ny didimaso. [2.653]
Mitomany tsy vonoina tahaka ny didimaso. [2.558 #2465]
Traduction françaisePleurer sans avoir été molesté comme le chassieux. [2.415 #2633]
Interprétation françaiseSe disait des gens qui gémissent et se plaignent sans motif. [2.415 #2633]

Proverbe 7Mizo-poana tahaka ny omby hovonoina. [2.558 #2534]
Mizo-poana toa omby hovonoina. [2.415 #2042]
Mizo-poana toa omby vonoina. [2.165 #1701]
Traduction françaiseQui s' en va sans but (ou marche inutilement) comme un bœuf qu' on va tuer. [2.165 #1701]
Qui va sans but, comme le boeuf qu' on va tuer. [2.415]
Interprétation françaiseAller à l' aventure. [2.415 #2042]

Proverbe 8Ny akoho novonoina no mody latsa, ary ny atao no manebaka. [2.558 #2842]
Ny akoho novonoina no mody latsa, ary ny atao no tonga adidy. [2.165 #145, 2.415 #6481]
Traduction françaiseLa poule tuée devient un sujet de blâme, et ce qu' on a fait est blâmé. [2.415 #6481]
Le poulet tué devient un sujet de reproches, et ce qu' on a fait est blâmé. [2.165]

Proverbe 9Ny manjokojoko aza kapohina, ary ny mandady aza vonoina. [2.165 #800]
Ny manjokojoko aza kapohina, ny mandady aza vonoina. [2.415 #6425, 2.653 #2331, 2.974]
Ny manjokojoko tsy mba fikapoka, ny mandady tsy mba famono. [2.558 #3122]
Traduction françaiseNe frappez pas ceux qui courbent l' échine, ne tuez pas ceux qui rampent. [2.415 #6425]
Ne frappez pas ceux qui sont courbés, et ne battez pas ceux qui rampent. [2.165]
Ne frappez pas ceux qui sont courbés ; n’écrasez pas ceux qui rampent à terre. [2.974 #16]
Interprétation françaiseIl faut pardonner à ceux qui demandent grâce. [2.415 #6425]

Proverbe 10Tentena nangatody amoron-dalana : tsy novonoin’ olona fa namono tena. [1.147 #T66]

Proverbe 11Tonga ranaotra, tsy misy laoka ; lasa ranaotra, vonoiny ny omby. [2.415 #1165]
Tonga ranaotra, tsy misy ny laoka; lasa ranaotra, vonoiny ny omby. [2.653 #3128]
Tonga Ranaotra tsy misy ny laoka, lasa Ranaotra vonoy ny vositra. [2.558 #4185]
Tonga Ranaotra vao lany ny laoka. [2.165 #955]
Traduction françaiseQuand arrive le beau-frère il n' y a pas de mets à lui servir, et quand il est parti on tue un boeuf. [2.415]
Quand le beau-frère (ou la belle-sœur) arriva, on venait de finir la viande. [2.165]
Interprétation françaisePhrase servant à s' excuser auprès de ses parents de ne pouvoir leur offrir un meilleur repas. Ils sont arrivés trop tard! [2.165]

Proverbe 12Tsy mety raha akoho iray no hovonoina, ka famaky no zahana. [2.558 #4580]

Index