Index

Proverbes : akoho

Proverbe 1Afa-baraka toy ny vomanga an-tanàna, fa ny akoho no avy mihehy. [2.653, 2.415, 2.558]
Afa-baraka toy ny vomanga an-tanàna, ka ny akoho no avy mihehy. [2.165]
Traduction françaiseConfus et déshonoré comme les patates plantées dans un village, car les poules viennent les déterrer. [2.415 #6445]
Être déshonoré comme des patates plantées dans un village, ce sont les poules qui viennent les picorer. [2.165]
Interprétation françaiseDéshonoré aux yeux de tous, même des gens de basse condition. [2.415 #6445]
Jeux de mots sur "hehy" , rire et "mihehy" gratter comme une poule. [2.165]

Proverbe 2Akanga tsara soratra takalozana akoho taman-trano. [1.1 #41, 1.3]
Aza atakalo akanga tsara soratra ny akoho taman-trano. [1.5]
Mahita ny akanga tsara soratra ka manary ny akoho taman-trano. [2.165 #1667, 2.415 #1377, 2.558 #1887, 2.653 #1427]
Ny akoho taman-trano atakalo akanga mandositra. [2.415 #1388]
Tsy mety raha ny akanga tsara soratra, no andaozana ny akoho taman-trano. [2.415 #1412]
Interprétation malgacheZavatra marevaka ivelany anariana zava-tsoa maharitra. [1.1 #41]
Traduction françaiseCe n' est pas bien d' abandonner pour une pintade au beau plumage, la poule domestique habituée à la maison. [2.415 #1412]
Changer une poule domestique habituée à la maison, pour prendre une pintade coureuse. [2.415 #1388]
Échanger un bien solide contre un bien fallacieux de brillante apparence. [1.3]
N'échangez point un bien solide contre un bien fallacieux. [1.5]
Voir une pintade au beau plumage et abandonner pour elle la poule domestique habituée à la maison. [2.415 #1377]
Voir une pintade de belle couleur et se défaire de la poule qu' on avait depuis longtemps. [2.165]
Interprétation françaiseCe proverbe se disait du mari abandonnant la mère de ses enfants pour prendre une coureuse de belle apparence ; il se disait aussi des gens qui laissaient un bien sûr, pour un autre moins sûr. [2.415 #1412]
Se disait des maris qui laissaient leur femme pour prendre une coureuse de belle apparence. [2.415 #1377]
Se disait du mari se laissant séduire par une femme de belle apparence et quittant pour elle la mère de ses enfants. [2.415 #1388]

Proverbe 3Akoho ambony sompitra ka mihehy ny efa vory. [2.558]

Proverbe 4Akoho avy no ilam-pamaky. [2.415 #2057, 2.653 #43]
Akoho avy ve ka ilana famaky! [2.558]
Akoho iray no hovonoina ka famaky tsara zarana no indramina. [2.558]
Akoho no rasaina, ka famaky no tadiavina. [2.974 #286]
Traduction françaiseChercher une hache, alors qu’il s’agit de découper un poulet. [2.974 #286]
Même pour découper une poule, il a besoin d' une hache. [2.415 #2057]
Interprétation françaiseIl se trouve embarrassé pour un rien. [2.415 #2057]

Proverbe 5Akoho boto nangalarin' ny alinjinery : tsy very fa namangy havana. [2.558]
Akoho boto nangalarin’ ny alinjinery : tsy very, fa namangy ny havany. [2.653 #44]

Proverbe 6Akoho homana ny atodiny : lozan' ny tompony. [2.415 #62]
Akoho manatody kely : lozan' ny tompony. [2.415 #62]
Akoho mangery amin' ny atodiny : lozan' ny tompony. [2.415 #62]
Traduction françaisePoule qui pond des oeufs trop petits, poule qui mange ses oeufs, poule qui mêle ses excréments à ses oeufs : elle porte malheur à son maître. [2.415]
Interprétation françaiseC'était une croyance superstitieuse ; on tuait ou vendait cette poule. [2.415 #62]

Proverbe 7Akohokely lasam-papango : misidina ambony vao tra-pahoriana. [2.558]
Akohokely lasam-papango: nisidina ambony vao tra-pahoriana. [1.1 #45]
Interprétation malgacheTafakatra amin' ny toerana ambony vao nahita loza. [1.1 #45]

Proverbe 8Akohokely latsaka an-kady : haneno moa kely feo, hanidina kely hery; hitoetra ihany, matahotra ny kary. [2.558]
Akoho kely latsaka an-kady : hiantso, kely feo ; hanidina, tapaka elatra ; hitoetra ihany, manin-dreny. [2.415 #2579, 2.653]
Akohokely latsaka an-kady: hiantso, kely feo; hanidina, tapak' elatra; hitoetra ihany, manina ny reniny. [2.165]
Akoho kely latsaka an-kady : hisarangotra, tsy afaka ; hiantso, kely feo. [2.415 #2580]
Akohokely latsaka an-kady : hisarongatra, tsy afaka; hiantso, kely feo; hitoetra ihany, matahotra ny kary. [2.974 #359, 2.653]
Traduction françaisePetit poulet tombé dans le fossé : s' accrocher pour grimper, il ne le peut pas ; appeler, il n'a pas assez de voix ; rester où il est, il craint les chats sauvages. [2.415]
Petit poulet tombé dans le fossé : s' il veut appeler, sa voix est trop faible ; s' il veut voler, il n' a que des bouts d' ailes ; quant à rester où il est, il soupire après sa mère. [2.415 #2579]
Poussin tombé dans un fossé : s’accrocher, impossible ; crier, pas de voix ; se résigner, mais il y a le chat sauvage. [2.974 #359]
Un poussin tombé dans un fossé: pour appeler, il a la voix trop faible; pour voler, il a les ailes trop courtes; s' il y reste, il regrette sa mère. [2.165]
Interprétation françaiseSe disait des gens qui perdent la tête dans le malheur, ne sachant quel parti prendre. [2.415 #2580]

Proverbe 9Akohokely misotro rano : ny kely azo enti-miandrandra. [2.974 #303]
Akohokely nisotro rano : ny kely azo enti-miandrandra. [2.415 #832, 2.653 #56]
Traduction françaisePetit poulet qui a bu de l' eau : le peu qu' il a pris, lui fait lever le tête vers le ciel. [2.415 #832]
Poussin qui boit : le peu qu’il reçoit est aussitôt présenté vers les hauteurs. [2.974 #303]
Interprétation françaiseIl faut être reconnaissant envers le ciel de la destinée qu'on a reçue, quelle quelle soit ; allusion à la manière de boire des poules qui lèvent la tête pour faire descendre l'eau. [2.415 #832]

Proverbe 10Akohokely notsipazam-potsimbary : sady taitra no faly. [2.653 #55, 2.974 #123]
Traduction françaisePoussins à qui on jette du riz blanc : surprise et bonheur à la fois. [2.974 #123]

Proverbe 11Akoholahy ambony tanantanana: mifoha maraina tsy mba mihehy. [2.653 #58, 2.415]
Traduction françaiseCoq perché sur un ricin : il se lève de bon matin, mais il ne gratte pas la terre. [2.415 #2987]
Interprétation françaiseSe disait des jeunes libertins qui étaient paresseux et stationnaient de bonne heure sur les places publiques au lieu de travailler. [2.415 #2987]

Proverbe 12Akoholahy an-tanàna, ka samy manenjika ny resiny. [2.558]

Proverbe 13Akoholahy fahavaratra, ka rebarebany ihany. [2.415 #2988, 2.653, 2.558]
Rebarebany ihany sahala amin' ny akoholahy fahavaratra. [2.558 #3741]
Traduction françaiseCoq en été : il n' a plus pour se pavaner que l' ampleur de ses plumes. [2.415 #2988]
Interprétation françaiseSe disait des jeunes débauchés qui étaient ruinés mais faisaient encore étalage de parure. [2.415 #2988]

Proverbe 14Akoholahy jamba : ampiadiana tsy miady, avela manaingoka ny namany. [2.558]
Akoholahy jamba : ampiadiana, tsy miady ; tonga ao an-trano, manaingoka ny namany. [2.415 #3448]
Akoholahy jamba : ampiadina, tsy miady ; tonga ao an-trano, manaingoka ny namany. [2.653 #60]
Traduction françaiseCoq aveugle : quand on le fait combattre, il ne veut pas et dès qu' on le met au milieu des siens, il les frappe à coups de bec et les maltraite. [2.415 #3448]
Interprétation françaiseSe disait des gens difficiles. [2.415 #3448]

Proverbe 15Akoholahy kelin' Antananarivo : mivoaka maraina, fa tsy mitsindroka. [2.415 #2989, 2.653 #61]
Traduction françaisePetit coq de Tananarive : il sort de bonne heure mais ce n' est pas pour becqueter. [2.415 #2989]
Interprétation françaiseSe disait des jeunes débauchés de la ville qui sortaient de bonne heure, mais ce n' était pas pour travailler. [2.415 #2989]

Proverbe 16Akoholahy manakohokoho akohovavy : tsy hanin-kahavoky, fa voninahitra ifanomezana. [2.558]
Akoholahy manakohokoho vavy : tsy hanin-kahavoky, fa volan-kifanajana. [2.165 #1337, 2.653 #62]
Akoholahy mikohokoho vavy; tsy hanin-kahavoky fa voninahitra ifanomezana. [1.1 #695]
Interprétation malgacheRaha vao mahita zavatra kely, na fotsimbary na poti-javatra ny akoholahy, dia miantso ny akohovavy; voadiniky ny Ntaolo izany mba hilazany fa ny fanomezana atao, na dia kely sy tsy misy vidiny aza, dia mety ho mariky ny fifanajana. [1.1 #695]
Traduction françaiseUn coq appelant une poule; (la nourriture offerte) n' est pas suffisante pour la rassasier, mais l' invitation est une marque de respect. [2.165]
Interprétation françaiseLes Malgaches, en général, sont un peuple très hospitalier et ami des manières polies et modestes. [2.165]

Proverbe 17Akoholahy maneno alina : lozain' ny vavany. [2.415 #4715]
Traduction françaiseCoq qui chante la nuit : son chant lui porte malheur. [2.415 #4715]
Interprétation françaiseOn le tue parce que c' est de mauvaise augure. Se disait de ceux qui parlent trop et à tort et à travers. [2.415 #4715]

Proverbe 18Akoholahy maneno an-drova, ka samy te-hoderain' ny tompony. [2.558]
Akoholahy maro an-drova : samy ta-haneno avokoa. [2.415 #181, 2.653 #64]
Toy ny akoholahy an-drova : ka tsy vitan' ny miedinedina fotsiny fa te-haneno koa. [2.558 #4249]
Toy ny akoholahy an-drova: samy ta-haneno avokoa. [2.165 #814]
Traduction françaiseCoqs nombreux dans un enclos : chacun veut chanter et faire taire les autres. [2.415 #181]
Pareils aux coqs habitant la même cour: ils veulent tous chanter en même temps. [2.165 #814]
Interprétation françaiseSe disait de l' entourage du souverain, des courtisans qui veulent tous avoir la première place. [2.415 #181]

Proverbe 19Akoholahy maneno an-tsena: tsy hery, fa alahelo ny tanana nilaozana. [2.653 #63]
Akoholahy maneno an-tsena : tsy hery fa hanina ny tany nilaozana. [2.558]

Proverbe 20Akoholahy maty raibe : samy manano izay tiany. [1.147 #A28]

Proverbe 21Akoholahy miady am-pasika, ka samy miaro ny masony tsy ho ditsika. [2.165 #1171]
Akoholahy miady am-pasika : samy manala ny ditsika amin' ny masony. [2.415 #3226]
Akoholahy miady am-pasika : samy miaro ny masony tsy ho ditsika. [2.415 #3227, 2.558]
Akoholahy miady am-pasika : samy miaro ny masony tsy ho ditsoka. [2.415 #3227, 2.653 #65, 2.558]
Akoholahy miale am-pase ka sambe miaro ty masoñe tsy ho lintsike. [1.68]
Toy ny akoholahy miady am-pasika, ka samy miaro ny masony tsy ho ditsoka. [2.558 #4250]
Toy ny akoholahy miady am-pasika : samy manala ny ditsika amy ny masony. [2.653 #3173]
Traduction françaiseCoqs qui se battent dans le sable, ils s'arrangent pour ne pas être aveuglés. [1.68]
Coqs qui se battent sur du sable : gare aux yeux, chacun empêche les siens d' être aveuglés. [2.415 #3227]
Des coqs qui se battent dans le sable: chacun cherche à se protéger les yeux contre la poussière. [2.165]
Quand les coqs se battent sur le sable, chacun enlève de ses yeux la poussière qui l' aveugle. [2.415 #3226]
Interprétation françaiseCe proverbe exhortait à ne pas se lancer dans une affaire peu claire et où il y a des risques à courir. [2.415 #3227]
Se disait des affaires qui ne sont pas claires ; autre sens : à chacun de se débarrasser de ses difficultés. [2.415 #3226]

Proverbe 22Akoholahy mitelin-koto : raha mahay mitelina dia tohan' aina, raha tsy mahay dia singotry ny lela. [2.415 #3537]
Akoholahy mitelin-koto: raha mahay mitelina, dia tohan' aina; raha tsy mahay mitelina, dia singotry ny lela. [2.165]
Akoholahy nitelin-koto, ka ny natao hanin-kahavoky no tonga singotry ny aina. [2.415 #3537]
Akoholahy nitelin-koto : mahay mitelina, tohan' ny aina, tsy mahay, singotry ny lela. [2.558]
Akoholahy nitelin-koto: raha mahay mitelina, dia tohan’ ny aina ; raha tsy mahay, dia singotry ny lela. [2.653 #66]
Traduction françaiseCoq qui a mangé de l' étoupe, ce qu'il a pris pour lui servir de nourriture devient sa perte. [2.415 #3537]
Coq qui avale de l' étoupe : s' il parvient à l' avaler, c' est une nourriture ; s' il n'y parvient pas, sa langue s' y prend et il en crève. [2.415 #3537]
Un coq avalant de l' étoupe: s' il peut l' avaler, elle le nourrira; mais s' il ne peut l' avaler, elle lui embarrassera la langue. [2.165]
Interprétation françaiseSe disait de ceux qui portent la parole et qui s' y embarrassent. [2.415 #3537]

Proverbe 23Akoholahin' an-tanantanana : mivoaka maraina fa tsy mitsindroka. [2.558]

Proverbe 24Akoholahin-tsampy : raha hisy vahiny, dia maneno an-tokonana. [2.415 #6199]
Traduction françaiseCoq d'idole : il chante sur le seuil de la porte pour avertir quand un hôte est sur le point d' arriver. [2.415 #6199]
Interprétation françaiseSe disait des gens vigilants. [2.415 #6199]

Proverbe 25Akoholahy sy masoandro, ka mifamotoan-tsamy lavitra. [2.165 #1485, 2.558]
Akoholahy sy masoandro : mifamotoan-tsamy lavitra. [2.653 #67]
Masoandro sy akoholahy: mifamotoan-tsamy lavitra. [2.558 #2155]
Traduction françaiseLe coq et le soleil: ils se donnent rendez-vous quoique bien éloignés l' un de l' autre. [2.165]
Interprétation françaiseLe coq salue le soleil à son lever, et rentre au logis à son coucher. [2.165]

Proverbe 26Akoholahy tsy maneno anio, rahampitso mbola andro. [2.415 #3449]
Traduction françaiseCoq qui ne chante pas aujourd' hui, chantera demain. [2.415 #3449]
Interprétation françaiseSe disait des gens qui savent supporter une défaite et se relèvent comme le coq battu, qui ne chante pas le jour de sa défaite, mais entonne de nouveau son chant le lendemain. [2.415 #3449]

Proverbe 27Akoholahy tsy maneno toy izay lasan-kary. [2.415 #744, 2.165]
Akoho tsy maneno toy izay lasan-kary [1.3]
Akoho tsy naneno ohatra izay lanin' ny kary. [1.1 #45]
Akoho tsy naneno ohatr' izay lasan' ny kary. [1.1 #45]
Akoho tsy naneno toy izay, afoizo fa lasan' ny kary. [2.558]
Raha akoholahy tsy naneno toy izay, afoizo fa lasan' ny kary. [2.558 #3545]
Interprétation malgacheEnti-milaza famoizan-zavatra nandrasan-tsy tonga. [1.1 #45]
Tsy misy porofon' ny fahaverezana mihoatra noho ny tsy fahitana ilay zavatra na ny tsy fandrenesana ny feony. [1.1 #534]
Traduction françaiseSi le coq n’a pas déjà chanté, c'est que le chat l'a mangé [1.3]
Si le coq n' a pas encore chanté (le matin), c' est qu' il a été pris par un chat sauvage. [2.165]
Si le coq ne chante pas, c'est qu' il a été pris par un chat sauvage. [2.415 #744]
Interprétation françaiseAttente déçue [1.3]

Proverbe 28Akoho mamàna : miangoty amin-tompony. [1.147 #A25]

Proverbe 29Akoho mandeha amin' ny sahafa : solafaka. [2.415 #6267]
Traduction françaiseCoq qui marche sur le van : il glisse. [2.415 #6267]
Interprétation françaiseQuelle que soit votre habileté, ne vous exposez pas en vous engageant dans de mauvais pas. Le van est bombé et glissant. [2.415 #6267]

Proverbe 30Akoho mangery an-tsihy : samy manano izay ho efany. [1.147 #A23]

Proverbe 31Akoho manitsa-draty, ka samy hindrakindrafana ihany. [2.653]
Akoho manitsa-draty, ka samy indrakindrafana ihany. [2.415 #5682, 2.558]
Traduction françaisePoule qui marche sur une écorce sèche de bananier : la poule et l' écorce craquent de peur. [2.415 #5682]
Interprétation françaiseSe disait de deux craintifs. [2.415 #5687]

Proverbe 32Akoho mikotri-borombazaha: kohokohoina, fisa-bava; havela, toa zanaky ny tena. [2.653 #48]
Akoho mikotri-borona : kohokohoina, tsy any ny tena ; avela ihany, zaza nanasatra. [2.653]
Akoho mikotri-borona : kohokohoina, toy an' ny tena ; avela ihany, zaza nanasatra. [2.415 #955]
Akoho mikotri-borona : kohokohoina, tsy an' ny tena, avela kosa zaza nanasatra. [2.558]
Traduction françaisePoule qui a couvé des canards : elle les appelle, ils ne sont pas à elle ; elle les abandonne, ce sont des petits pour qui elle s' est fatiguée. [2.415 #955]
Interprétation françaiseBoutade dite par ceux qui reprennent les enfants des autres et ne sont pas écoutés. [2.415 #955]

Proverbe 33Akoho mikotri-borona : miongo-bolo amin' izay tsy ho namana. [2.558]
Akoho mikotrika atodim-borona : miongo-bolo amy ny tsy ho any ny tena. [2.653 #46]
Akoho mikotrika atodim-borona : miongo-bolo amin’ ny tsy ho an’ ny tena. [2.974 #300]
Akoho nikotrika atodim-borona, ka miongo-bolo amin' ny tsy ho an' ny tena. [2.165 #1683]
Traduction françaisePoule qui couve des œufs de cane : elle se déplume pour ce dont elle ne jouira pas. [2.974 #300]
Une poule ayant couvé des œufs de canard: elle s' est arraché les plumes pour ce qui n' est pas à elle. [2.165]

Proverbe 34Akoho mikotrika atodi-mamba, ka hamelon-doza ho an-tena. [2.415 #898]
Akoho mikotrika atodi-mamba, ka namelon-doza ho an' ny tena. [2.415 #808]
Akoho mikotrika atodi-mamba : mamelona ny mbola handrapaka. [2.558]
Akoho mikotrika atodi-mamba : namelon-doza ho an’ ny tena. [2.974 #302]
Akoho nikotrika atodi-mamba : namelon-doza ho any ny tena. [2.653 #50]
Aza mila loza toy ny akoho mikotrika atodi-mamba. [2.558]
Mila loza toa akoho mikotrika atodim-biby, ka mamelona antambo ho an' ny tena. [2.415 #6310]
Traduction françaiseChercher malheur comme une poule qui couve des oeufs de caïman : elle se prépare une calamité. [2.415]
Poule qui couve des œufs de caïman : elle met tous ses soins à se préparer un malheur. [2.974 #302]
Interprétation françaiseS' exposer au danger et courir à sa perte. [2.415 #6310]

Proverbe 35Akoho minon-drano : lanitra andraina. [1.147 #A26]
Akoho minon-drano : ny be azo iandranandranana, ny kely azo iandranandranana. [2.415 #833]
Akoho minon-drano : ny lehibe miandra ny lanitra, ny kely miandra ny lanitra. [2.415 #834]
Traduction françaisePoule qui boit de l' eau : soit qu' elle en boive beaucoup, soit quelle en boive peu, elle lève fièrement la tête au ciel. [2.415 #833]
Poules qui boivent de l' eau : les grandes lèvent la tête vers le ciel, les petites lèvent la tête vers le ciel. [2.415 #834]
Interprétation françaiseOn est redevable au ciel de la destinée qu' on a reçue ; petite ou grande, il faut en être content. [2.415 #833]
Tous les hommes, grands et petits, doivent porter la destinée qui leur est échue et en remercier le ciel. [2.415 #834]

Proverbe 36Akoho misotro rano : ny eto an-tany jerena, ary ny any an-danitra andrandraina koa. [2.974 #301, 2.653]
Akoho misotro rano : ny eto an-tany jerena, ny any an-danitra koa andrandraina. [2.415 #6200]
Akoho misotro rano : ny eto an-tany jerena, ny lanitra andrandraina. [2.558]
Toy ny akohokely misotro rano, ka izay azo andrandraina ny lanitra. [2.558 #4248]
Traduction françaisePoule qui boit de l'eau : elle regarde la terre, elle regarde aussi le ciel. [2.415 #6200]
Poule qui boit: un regard vers la terre, puis un regard vers le ciel. [2.974 #301]
Interprétation françaiseCe proverbe signifiait qu'il faut, avant d'agir, envisager non seulement le présent mais l' avenir, qu' il faut réfléchir ; ainsi la poule après avoir pris une gorgée, lève la tête vers le ciel. [2.415 #6200]

Proverbe 37Akoho naratr’ afo : harivariva laha miherina. [1.147 #A24]

Proverbe 38Akoho nipahin-drano : tsy fanin-tompoko anahy. [1.147 #A21]

Proverbe 39Akoho nisasan-trongotra : tsy ary fanin-tompoko anahy. [1.147 #A20]

Proverbe 40Akohon-kamboty hitsahin’ ny omby mifahy : samy be amy ny azy. [2.653 #57]
Akohon-kamboty hitsahin' ny omby mifahy : samy be amin' ny azy. [2.415 #1019]
Akohon-kamboty hitsahin' omby mifahy, ka samy be amin' ny azy. [2.165 #1909]
Akohon-kamboty nohitsahin' omby mifahy, ka samy be amin' ny azy. [2.558]
Traduction françaiseLe poulet d' un orphelin piétiné par un bœuf à l' engrais: les deux (animaux) sont une grande chose pour leurs propriétaires respectifs. [2.165]
Poulet appartenant à un orphelin et qui est écrasé par un boeuf à l' engrais : chacun veut faire respecter son bien. [2.415]
Interprétation françaiseChacun, le petit comme le grand, tient à ce qui lui appartient. [2.415 #1019]

Proverbe 41Akoho tia hady ; ka manati-babo ho an' ny kary. [2.165 #876, 2.415 #6268, 2.558]
Traduction françaisePoule qui aime à se promener dans le fossé : elle devient la proie du chat sauvage. [2.415 #6268]
Un poulet qui aime à aller se promener dans le fossé se jette ainsi entre les griffes du chat sauvage. [2.165]

Proverbe 42Akoho tokana anaka: avy sasaka vao halan-tompo. [2.653 #51]
Akoho tokana anaka: avy sasaka vao mamono an-toka. [2.653 #52]
Akoho tokana anaka : avo sasaka vao halan-tompo. [2.415 #3228]
Akoho tokana anaka : avo sasaka vao mamono antoka. [2.415 #3229]
Akoho tokan' anaka : avo sasaka vao halan' ny tompony. [2.558]
Akoho tokan' anaka : tonga roa vao mamono antoka. [2.558]
Avo sasaka hoatry ny akoho tokana anaka. [2.415 #3238]
Avo sasaka ohatra ny akoho tokana anaka. [1.1 #868]
Traduction françaisePoule qui a un poussin : c' est lorsqu' elle a produit son équivalent que son maître la prend en aversion. [2.415 #3228]
Poule qui n' a qu' un poussin : c' est lorsqu' elle produit son équivalent qu' elle fait perdre son propriétaire. [2.415 #3229]
Produire son équivalent comme la poule qui n' a qu' un poussin. [2.415 #3238]
Interprétation françaiseParce qu' il s' attendait à mieux ; le sens est : déçu dans son attente. [2.415 #3229]

Proverbe 43Akoho tsy maneno hoatr’ izay : lanim-posa. [1.147 #A30]

Proverbe 44Akoho vahiny mora lanim-posa. [1.147 #A29]

Proverbe 45Akoho valo namidy voamena : teny miera mahatsara raha. [1.147 #A27]

Proverbe 46Akohovavy maneno, ka lozain' ny avoaky ny vavany. [2.165 #834]
Akohovavy maneno, ka lozain' ny vavany. [2.415]
Akohovavy maneno ka lozain' ny vavany ihany. [2.558]
Akohovavy maneno, lozain' ny navoaky ny vavany. [2.415 #1750]
Lozain' ny feony ohatra ny akohovavy maneno. [2.558]
Lozain' ny vavany ohatra ny akohovavy maneno. [2.558]
Traduction françaisePoule qui usurpe le chant du coq : ce chant lui porte malheur. [2.415 #1750]
Une poule qui chante montre ce quelle est par son chant. [2.165 #834]
Interprétation françaiseSe disait des femmes qui usurpaient les droits des hommes et se faisaient moquer d' elles. [2.415 #1750]

Proverbe 47Akohovavy naneno : lozain’ ny navoaky ny vavany. [2.653 #68]

Proverbe 48Akoho voatsitoto alo : maladia kiso. [1.147 #A19]

Proverbe 49Amboninjato niongana ve no mitsara adin' akoho, sa governora reraka no mikiraro fatambary ? [2.415 #2482]
Traduction françaiseEst-ce un centenier destitué pour qu' il juge un combat de coqs, ou un gouverneur ruiné pour qu' il mette à ses pieds une petite mesure de riz en guise de soulier? [2.415 #2482]
Interprétation françaiseSe disait des gens déchus et ruinés. [2.415 #2482]

Proverbe 50Andri-tranon’ Ikaladedaka : ny any ny tena feno tain’ akoho, ka ilaozana mifafa ny an’ olona. [2.653 #216]
Andry tranon' Ikaladedaka : ny an' ny tena feno tain' akoho, ka ilaoza-mifafa ny an' olona. [2.558]

Proverbe 51Aoka ny akobon-jaza, fa ny voron-dasiray atao. [2.653 #280]
Aoka ny akohon-jaza, fa ny voron-dasiray atao. [2.415 #2276, 2.558 #329]
Traduction françaiseLaissez la poule de l' enfant et servez le canard de six sous. [2.415 #2276]
Interprétation françaiseNe soyez pas chiche. [2.415 #2276]

Proverbe 52Ataovy sotro ranon’ akoho: kely azo, andrandraina; be azo, andrandraina. [2.165 #573, 2.653 #310]
Sotro ranon' akoho : kely azo andrandraina, be azo andrandraina. [2.558 #3960]
Sotroranon' akoho, kely azo iandrandrana, be azo iandrandrana. [2.415 #52]
Traduction françaiseFaites comme les poules quand elles boivent de l' eau: qu' elles en prennent peu ou qu' elles en prennent beaucoup, elles lèvent toujours la tête (comme pour remercier). [2.165 #573]
Une poule qui boit : qu' elle boive peu ou beaucoup, elle lève la tête vers le ciel. [2.415 #52]
Interprétation françaiseIl faut remercier Dieu de tous les biens qu' il nous donne, petits ou grands. [2.415 #52]

Proverbe 53Ataovy toy ny lamban’ akoho ny fanambadiana : faty no hisarahana. [2.653 #312]
Ataovy toy ny lamban' akoho ny fanambadiana : faty no isarahana. [2.415 #1359]
Ataovy toy ny lamban' akoho ny fanambadiana, ka faty no isarahana. [2.165 #1817, 2.558 #336]
Traduction françaiseQue le mariage soit comme les plumes (litt, le "lamba" ) d' un poulet: on ne se sépare qu' à la mort. [2.165]
Que le mariage soit pour vous comme les plumes des volailles qui ne les quittent qu' à la mort : qu' il soit indissoluble jusqu' à la mort. [2.415 #1359]

Proverbe 54Atodin’ akoho : teraka iniany, manditra iniany. [1.147 #A112]

Proverbe 55Atodin’ akoho tsy miady amim-bato. [1.147 #A111]
Atody tsy miady amam-bato. [2.653 #319, 2.974 #254]
Atody tsy miady amim-bato. [2.165 #340]
Izy no tia loza, atody ka miady amim-bato. [2.558 #1533]
Traduction françaiseUn œuf ne se bat pas contre une pierre. [2.165]
Un œuf ne se mesure pas avec une pierre. [2.974 #254]
Interprétation françaiseSi disait de l' impuissance des Malgaches à se battre ou soutenir une querelle contre les Européens. [2.165]

Proverbe 56Aza akoholahy lava fantsy nefa tsy haneno. [2.558 #364]

Proverbe 57Aza akoholahy manompo, ka na mahaloa-peo aza mikoraraika. [2.558 #365]

Proverbe 58Aza akoholahy manompo ka tafadify vao maneno misesisesy. [2.558 #366]

Proverbe 59Aza atao akohon’ Ibafo: mivoaka, kohokohoina ; mandroso, kapohina. [2.415 #2063, 2.653 #335]
Aza atao akohon' Ibafo : mivoaka kohokohoina, nony miditra kapohina. [2.558 #373]
Traduction françaiseNe faites pas comme Ibafo avec ses poules : quand les poules sortent, elles entendent kohokoho le mot qui sert à les appeler ; et quand elles viennent, elles sont frappées. [2.415 #2063]
Interprétation françaiseIl ne faut pas traiter ainsi les gens. [2.415 #2063]

Proverbe 60Aza atao antsy anomindana akoho : maty tankinan’ ny ra. [2.415 #3834, 2.653 #337, 2.558]
Traduction françaiseNe le traitez pas comme le couteau avec lequel on a coupé la tête à une poule et qui meurt noyé dans le sang. [2.415 #3834]
Interprétation françaiseIl ne faut pas qu'il meure pour un autre. [2.415 #3834]

Proverbe 61Aza atao famaky manan-tsiny amin’ izay kiakiak’ akoho. [2.165 #156, 2.653 #340]
Aza atao famaky manan-tsininy amin' izay kiakiak' akoho. [2.415]
Aza atao famaky manan-tsininy amin' izay kiakiakan' akoho. [2.558]
Traduction françaiseCe n' est pas à la hache qu' il faut faire des reproches quand le poulet (qu' on va tuer) crie. [2.165]
Ne le blâmez pas comme la hache qu' on blâmerait parce que le poulet crie. [2.415 #618]
Interprétation françaiseIl ne faut pas écouter les fausses dénonciations, et blâmer le chef qui fait son devoir et est obligé de punir. [2.415 #618]

Proverbe 62Aza indraosina ny mievoka akoho. [2.558 #453, 2.165]
Aza indroasina ny mievoka akoho. [2.415 #5481, 2.653 #388]
Tsy indraoziko ny evok' akoho. [2.415 #5482]
Traduction françaiseJe ne recommencerai pas à faire cuire une poule pour le bain de vapeur. [2.415 #5482]
On ne m' y prendra plus : paroles d' un cuisinier qui a fait cuire une poule pour le bain de vapeur d' un malade et comptait en manger sa part, mais il n'a rien eu. [2.415]
Interprétation françaiseCe proverbe se disait des bienfaiteurs payés d' ingratitude. [2.415]

Proverbe 63Aza manamavo tena ohatra ny akoho mikotrika ambany farafara. [2.558 #484]
Aza manamavo tena toy ny akoho mikotrika ambany farafara. [2.415 #2992, 2.653 #409]
Traduction françaiseNe vous abaissez pas vous-même en vous dégradant, comme la poule qui va couver sous le lit. [2.415 #2992]

Proverbe 64Aza manao akohovavy maneno. [2.165 #833]
Traduction françaiseNe faites pas comme une poule qui chante. [2.165 #833]

Proverbe 65Aza manao fanarainan’ akoho: mifoha maraina, ka eo atsimom-patana ihany. [2.415 #3899, 2.653]
Traduction françaiseN' imitez pas la poule qui se lève de bonne heure et reste au sud du foyer. [2.415 #3899]
Interprétation françaiseSoit parce quelle trouve du son à becqueter, soit parce que la porte est fermée ; ce proverbe se disait des gens qui se levaient assez tôt mais sans aller travailler. [2.415 #3899]

Proverbe 66Aza manao lahy antitra mahazo lamokan' atody akoho, ka tsy mitodi-jafy intsony. [2.165 #1958]
Lahy antitra nahazo lamokan' atodiakoho, ka tsy mitodi-jafy intsony. [2.415 #1826]
Traduction françaiseNe faites pas comme un vieillard trouvant un œuf pourri et ne se tournant plus vers son petit-fils. [2.165]
Vieillard qui a trouvé un oeuf couvé et gâté, il ne se tourne plus vers son petit-fils. [2.415]
Interprétation françaiseIl veut le manger seul. [2.415 #1826]
Parce qu' il veut le manger seul. Les œufs un peu gâtés étaient très estimés par certains. [2.165]

Proverbe 67Aza manao lainga marivo tototra, ka hehezin' ny akoho tokan' anaka. [2.165 #471, 2.558 #536]
Aza manao lainga marivo tototra, ka hohehezin' ny akoho tokana anaka. [2.415 #4909]
Manao lainga marivo tototra, ka hehezin’ ny akoho tokana anaka. [2.653 #1546, 2.974 #145]
Manao lainga marivo tototra, ka hehezin' ny akoho tokan' anaka. [2.558 #2002]
Traduction françaiseMensonge évident: une poule avec un seul poussin arrive à le déterrer. [2.974 #145]
Ne dites pas un mensonge trop simple, et qui sera gratté (et mis à jour) par une poule avec un seul poussin. [2.165]
Ne faites pas de mensonges mal dissimulés et faciles à découvrir : une poule qui n' a qu' un seul poussin à nourrir les trouverait en grattant. [2.415 #4909]

Proverbe 68Aza manao tahaky ny akohokely tomany homana. [2.415 #4664]
Traduction françaiseNe faites pas comme les poussins qui se plaignent alors même qu' ils mangent. [2.415 #4664]
Interprétation françaiseSe disait de ceux qui se plaignent continuellement ou ne sont pas satisfaits de ce qu' on leur donne. [2.415 #4664]

Proverbe 69Aza manao takorobabon' akoho: ny iray fisiam-potsimbary, ary ny iray fisian' akotry. [2.165]
Aza manao takorobabon' akoho : ny iray fisiam-potsimbary, aty ny iray asian' akotry. [2.415]
Traduction françaiseN' ayez pas un jabot comme les poules, qui ont ainsi un endroit pour y mettre le riz blanc, et un autre pour y mettre le riz non décortiqué. [2.165]
Ne faites pas comme les poules avec leur jabot : elles ont un endroit pour le riz blanc et un autre pour le riz non décortiqué. [2.415 #4983]

Proverbe 70Aza manao tsy ho tratry ny aloka, fandrao tratry ny alok’ akoho. [2.653 #531]

Proverbe 71Aza manao volombodin' akoholahy, ka ny any aoriana indray no malaza. [2.558 #638]
Aza manao volom-bodin' akoholahy : ny mitoetra any am-bodiny indray no malaza. [2.415 #3241]
Aza manao volom-bodin’ akoholahy : ny mitoetra any am-bodiny indray no rnalaza. [2.653 #551]
Volom-bodin' akoholahy: malaza tsara ihany fa aorian' ny namany. [2.165 #1475]
Volom-bodin' akoholahy : ny malaza no any aoriana. [2.558 #5022]
Volom-bodin’ akoholahy : ny malaza no aoriana. [2.415 #6055, 2.653 #3730]
Traduction françaiseLes plumes de la queue du coq: elles sont assez grandes (litt. fameuses), mais viennent derrière les autres. [2.165 #1475]
Ne faites pas comme les plumes de la queue du coq : c' est sur la partie postérieure que sont les plus belles. [2.415 #3241]
Plumes de la queue d' un coq : ce sont les plus brillantes qui sont derrière. [2.415 #6055]
Interprétation françaiseSe disait des gens qui réservent tous leurs soins aux choses les moins importantes. [2.415 #3241]

Proverbe 72Aza mandidy alohan' Andriamanitra. [2.558 #659]
Aza mandidy alohan' Andriamanitra toy ny mpanotrika akoho. [2.165 #30]
Mandidy alohan' Andriamanitra hoatry ny mpanotrika akoho : mbola tsy hita na ho foy na tsia, ka " kohokoholahy, kohokohovavy " . [2.415 #36]
Mandidy alohan' Andriamanitra sahala amin' ny mpanotrika akoho. [2.558 #2066]
Mandidy alohan’ Andriamanitra, toy ny mpanotrika akoho. [2.653 #1586]
Traduction françaiseCommander avant Dieu, comme font ceux qui disent : venez poulets, venez poulettes, en faisant couver une poule, et ne savent même pas si l' oeuf éclora. [2.415]
Ne décide pas avant Dieu comme celui qui met couver et qui compte ses poussins avant qu' ils soient éclos. [2.165]
Interprétation françaiseC. à d. il ne faut pas vendre la peau de l'ours avant de l'avoir tué. [2.165]
Kohokoho est un mot imitatif employé pour appeler les poules : ce proverbe se disait de ceux qui lancent de faux bruits, ou de ceux qui prétendent savoir ce qu' il n' appartient qu' à Dieu de savoir, comme font ceux qui pronostiquent que ce sera un coq ou une poule avant même de savoir si l' oeuf éclora. [2.415]

Proverbe 73Aza manely ny efa vory toy ny akoholahy ambony sompitra. [2.558 #673]
Aza manely vory hoatry ny akoholahy ambony sompitra. [2.415 #2351]
Aza manely vory, ohatra ny akoholahy ambony sompitra. [2.653, 2.974]
Manao akoholahy an-tsompitra manely vory. [2.415 #2385]
Manely vory ohatra ny akoholahy ambony sompitra. [1.1]
Interprétation malgacheEnti-milaza olona faly mandanilany foana ny noharin' ny sasany. [1.1]
Traduction françaiseFaire comme le coq dans le grenier : il disperse ce qui était rassemblé. [2.415 #2385]
N' éparpillez pas ce qui a été rassemblé, comme fait le coq dans la grande corbeille à riz. [2.415 #2351]
Ne pas éparpiller son avoir comme le coq dans un grenier. [2.974 #215]
Interprétation françaiseSe disait des dissipateurs et des gens désordonnés. [2.415 #2385]

Proverbe 74Aza manombika akoho. [2.415 #2281]
Traduction françaiseNe soyez pas comme l' avare qui cherche les plus petits gains et rogne les petits morceaux de poulet. [2.415 #2281]

Proverbe 75Aza miady vintana amin' ny akoho fa raha ho any an-tsena izy lanjaina. [2.558 #724]

Proverbe 76Aza mianjonanjona toy ny akoho mihinam-biby. [2.165 #836]
Mianjonanjona toy ny akoho nihinam-bitsika. [2.558]
Mianjonanjona toy ny akoho nitelim-biby. [2.558]
Traduction françaiseNe vous en croyez pas comme une poule qui a attrapé un insecte. [2.165]

Proverbe 77Aza mietaketaka toy ny akoho kely vidin-drindra. [2.165 #837]
Aza mietaketaka toy ny akoholahy vidin-drindra. [2.558 #736]
Aza mietaketaka, toy ny akoho vidin-ketsa. [2.653 #654]
Mietaketaka ohatra ny akohokely vidin-drindra. [2.558]
Traduction françaiseNe soyez pas arrogant comme un poulet qu' on vend pour quelques joncs. [2.165 #837]

Proverbe 78Aza mihebiheby maso hoatry ny hitsikitsika hangalatra akoho. [2.415 #4283]
Traduction françaiseNe regardez pas de tout côté comme l' oiseau hitsikitsika qui cherche à voler un poulet. [2.415 #4283]

Proverbe 79Aza mitabataba tonga rafozana : akoho iray no hovonoina ka telo lahy no asaina mindram-pamaky. [2.558]
Aza mitabataba tonga rafozana : akoho iray no vonoina, ka fito lahy no mitsangana. [2.415 #1439, 2.653 #645]
Aza mitabataba tonga rafozana : atodi-akoho no laoka, ka antsy solanga no zahana. [2.558 #783]
Aza mitabataba tonga rafozana : atodiakoho no laoka, ka famaky no tadiavina. [2.415 #1440, 2.653 #644]
Dedaka tonga rafozana : akoho no hovonoina ka telo lahy no asaina mitsangana. [2.558 #974]
Dedaka tonga rafozana : ka famaky no indramina ary sikina no henjanina, nefa akoho no ho laoka. [2.558]
Dedaka tonga rafozana, ka trano bongo ka asiam-pandri-baratra; akoho ka nindramam-pamaky; vola venty ka ampanjanahina; eranambatry ka atao telo fonosana. [2.165]
Dedaka tonga rafozana : trano bongo ka asiam-pandri-baratra ; akoho ka nindramam-pamaky ; vola venty ka ampanjanahina ; eranambatry ka atao telo fonosana. [2.415 #1442]
Mitabataba tonga rafozana, akoho iray no vonoina, ka dimy no mamono. [1.1]
Interprétation malgacheMihetsiketsika be, nefa tsy hita izay vita, lasan-ko vavany. [1.1]
Traduction françaiseFanfaron qui reçoit ses beaux-parents : il n' a qu' une cabane et il y met un paratonnerre ; il n' a qu' un poulet et il emprunte une hache à découper ; il n' a que 80 centimes et il les prête à intérêt ; il n' a qu' un sou et il l' enveloppe trois fois. [2.415 #1442]
Ne faites pas tant de bruit comme une bru qui reçoit la visite de sa belle-mère : il y a des oeufs pour manger avec le riz, et elle demande une hache pour les casser. [2.415]
Ne mettez pas tout sens dessus dessous comme un gendre qui reçoit la visite des beaux-parents : sept hommes se lèvent pour tuer une poule. [2.415 #1439]
Un vantard recevant la visite de ses beaux-parents: sa maison n' est qu' une cabane et il y met un paratonnerre; il n' a qu' un poulet (à offrir), et il emprunte une hache (comme s' il avait du bœuf); il n' a que quatre-vingts centimes, et il les prête à intérêt: un sou, et il l' enveloppe trois fois. [2.165]
Interprétation françaiseCe proverbe disait l' empressement des gendres à recevoir les beaux-parents ; il se disait aussi des gens parlant haut et troublant tout. [2.415 #1439]
Se disait des gens qui parlaient haut et voulaient dominer. [2.415 #1440]

Proverbe 80Aza mitomany homana toa akohokely. [2.558]
Aza mitomany homana, toy ny akohokely. [2.415 #4670, 2.653 #665]
Tsy mety raha tomany homana toa akohokely. [2.558 #4681, 2.653 #3491]
Traduction françaiseNe pleurez pas en mangeant comme les petits poussins. [2.415 #4670]
Interprétation françaiseSe disait de ceux qui sont mécontents de ce qu' on leur donne. [2.415 #4670]

Proverbe 81Aza tohintohinina fa akoho vorona nisolo ny tena (tamin' ny fampinomana). [2.558 #816]

Proverbe 82Aza tomany homana, toy ny akohokely. [2.165 #579]
Traduction françaiseNe criez pas en mangeant, comme les poulets. [2.165 #579]

Proverbe 83Azo amin' ny haingony, hoy ny kary tamin' ny akoholahy. [2.558]

Proverbe 84Drakidraky be tsy mamàna : manome safoitra ny akoho. [1.147 #D15]

Proverbe 85Eranambatry tsy ampy : vozon' akoho no manefa. [2.415 #3641, 2.558 #1043, 2.653 #876]
Traduction françaisePour la soixante-douzième partie de la piastre qui manque, il faut suppléer par le cou d' un poulet. [2.415 #3641]

Proverbe 86Faly sahirana ohatra ny akohokely tsipazam-potsimbary. [1.1 #45]
Interprétation malgacheEnti-milaza olona nahazo soa betsaka mitontohitra ka diboky ny hafaliana nefa sahirana indray fa toa tsy hita izay horaisina. [1.1 #45]

Proverbe 87Fantsin' akoholahy : maranitra ihany, fa ambany. [2.415 #5599, 2.653]
Traduction françaiseErgots du coq : ils sont pointus, mais en bas. [2.415 #5599]
Interprétation françaiseSe disait des attaques de bas étage. [2.415 #5599]

Proverbe 88Fisoko very akoholahy : sady very enjinenjina no diso manakohokoho. [2.558 #80]

Proverbe 89Fosa lahy nahazo akoho vanga : variana mizaha ny volony ka tsisy hinanana ny isiny. [1.147 #F42]

Proverbe 90Fosa lava ohy tsy amonoana akoho mamàna. [1.147 #F41]

Proverbe 91Halatra akoho mirahavavy : an-kibo no mieritreritra. [2.558 #1252]

Proverbe 92Hividy ondry hanahirana, nefa ny akoho mody ho azy. [2.558 #1352, 2.653 #1081]

Proverbe 93Hoatry ny akohokely misaraka aman-dreniny. [2.415]
Traduction françaiseLes orphelins sont comme les poussins séparés de leur mère. [2.415 #1020]

Proverbe 94Hoy ny akoho mikotrika: Nokobaniny tany am-poto-tsofiny lahy ny atodiko; nefa ny mikiakiaka mbola ho zaza, ary ny mikobana efa lamokany. [2.165 #2304]

Proverbe 95Hoy ny reni-akoho raha mahita akotry: "Antsoy rainareo, rankizy, fa tsy hanin-kahavoky, fa volan-kifanajana" . [2.165 #1783]
Traduction françaiseLa poule dit, en trouvant un grain de riz: "Appelez votre père, mes enfants, ceci n' est pas vraiment quelque chose qui le rassasiera, mais c' est une parole de respect" . [2.165 #1783]

Proverbe 96Iloka itsy akoho kely. [2.415 #1508]
Traduction françaiseVoilà un poussin qui veut rire. [2.415 #1508]
Interprétation françaiseTerme dont les enfants se servaient pour repousser un compagnon ou s'en moquer. [2.415 #1508]

Proverbe 97Indrindra hatao kary ihany, ka dia hangalatra akoho. [2.165 #1063]
Traduction françaiseComme on le traite de chat sauvage, il se met à voler des poules. [2.165]

Proverbe 98Intelo maty hoatry ny vay notsinaingok' akoho : ny vay manonitra, ny akoho matin-toraka, ary ny sinibe vaky nitsipihan' ny vato. [2.415 #2601]
Intelo maty hoatry ny vay voatsaingok' akoho : ny vay manonitra, ny akoho maty voatoraka, ary ny sinibe vaky nitsipihan' ny vato. [2.415 #2601]
Intelo maty ohatra ny vay voatsaingok' akoho : ny vay manonitra, ny akoho maty voatoraka, ny sinibe vaky nitsipihan' ny vato. [2.653, 2.558]
Traduction françaiseTrois malheurs à la fois, comme le furoncle becqueté par la poule : le furoncle s' enflamme, la poule est tuée d' un coup de pierre, et la cruche est cassée par le ricochet que fait la pierre. [2.415 #2601]
Interprétation françaiseSe disait des gens victimes de trois malheurs à la suite. [2.415 #2601]

Proverbe 99Izaho tsy mahalala akoho bevohoka, fa rehefa mikakaka izy saronako. [1.1]
Izaho tsy mahita izay akoho bevohoka, fa izay mikakakaka, saronako. [2.558 #104]
Izaho tsy mahita izay akoho bevohoka, fa raha mikakaka saronako. [2.415 #6227, 2.653 #1168]
Interprétation malgacheIlazana ny zava-miseho ety ivelany, toy ny feo, izay mazana entina mitsara ny tena toe-javatra. [1.1]
Traduction françaiseJe ne vois pas si une poule va avoir des poussins, mais quand son gloussement annonce qu' elle va pondre, je la couvre avec la corbeille. [2.415 #6227]

Proverbe 100Kotrika akohon' Imasolahy : telo mbamin' ny reniny. [2.558]
Kotrik’ akohony Masolahy: telo mbamy ny reniny. [2.653 #1285]
Kotrik' akohon' i Masolahy : telo mbamin' ny reniny. [2.415 #2080]
Traduction françaiseFaire couver la poule à la façon de Masolahy : ils sont trois en comptant la mère poule. [2.415]
Interprétation françaisePlaisanterie sur les simples. [2.415]

Proverbe 101Lahiantitra kendam-bodiakoho : mahazo fanjakana vao mivadi-boamaso, tonga ny valim-pitia vao voan' ny totohondry any an-katony. [2.558 #1668]
Lahy antitra kendam-body akoho : mahazo fanjakana vao mivadi-boamaso ; tonga ny valim-pitia vao voa totohondry any an-katony. [2.653]

Proverbe 102Lambam-borona, ka faty no isarahana. [2.415 #1376]
Lamban’ akoho : faty no isarahana. [2.974 #130, 2.653]
Lamban' akoho, ka faty no isarahana. [2.415 #5272, 2.558 #1702, 1.1]
Interprétation malgacheEnti-milaza izay rehetra tsy misaraka amin' ny tena raha tsy noho ny fahafatesana. [1.1]
Traduction françaiseCe qui est indissoluble ou inséparable, c' est comme les plumes des volailles qui ne les quittent qu' à la mort. [2.415 #5272]
Plumage de la poule: elle ne s’en dépouille qu’à la mort. [2.974 #130]
Plumes de volailles : elles ne les quittent qu' à la mort. [2.415 #1376]
Interprétation françaiseSe disait des choses qui durent, qui sont inséparables, par exemple un mariage indissoluble. [2.415 #1376]
Se disait surtout des mariages indissolubles. [2.415 #5272]

Proverbe 103Lany an-tetiny toy ny rano an-kitsaka akoho. [2.558 #116]

Proverbe 104Lany hatoka hoatry ny akoholahy matin' ady. [2.415 #3472]
Lany hatoka ohatra ny akoholahy matin' ady. [2.165]
Traduction françaiseN' avoir plus de plumes à la nuque comme un coq battu dans le combat. [2.165]
Qui a perdu la nuque comme un coq battu dans le combat. [2.415 #3472]

Proverbe 105Madiodio foana toa nifin' akobo. [2.415 #2509]
Madiodio foana toa nifin' akoho. [2.165 #1471, 2.558 #1823]
Traduction françaiseAussi net que les dents de la poule. [2.415 #2509]
Propre sans qu' on y fasse attention, comme le bec du poulet. [2.165]
Interprétation françaiseCelui-ci n' en ira pas moins picoter partout. [2.165]
Se disait des pauvres gens qui n' avaient plus rien dans leur maison ; se disait aussi d'un endroit bien balayé et nettoyé. [2.415 #2509]

Proverbe 106Mahagaga ahy kosa ny akoho, tsy mananono fa mahavelon' anaka. [2.558 #1838]
Mahagaga ahy kosa ny akoho: tsy mananono ka mahavelon-jaza. [2.653 #1399]

Proverbe 107Mahantra indrindra aho, hoy ilay rombina : homan-tsosoa, raraka ivy ; homa-maina, latsaka hota ; homam-bary, misasaka amin' ny akoho ; misotro rano, very sasaka. [2.415 #2609]
Mahantra indrindra aho, hoy ilay rombina: homan-tsosoa, raraka ivy; homa-maina, latsaka ota; homam-bary, misasaka amy ny akoho; misotro rano, very sasaka. [2.653 #1407]
Mahantra indrindra ilay rombina, fa homan-tsosoa, rarak' ivy, homa-maina, latsak' ota. [2.558]
Traduction françaiseJe suis le plus malheureux des hommes, dit l' homme qui a un bec-de-lièvre : quand je mange du riz cuit avec beaucoup d' eau, ma salive coule ; quand je mange de la nourriture solide sans bouillon, je laisse tomber des parcelles déjà mastiquées ; quand je bois de l' eau, j' en perds la moitié. [2.415 #2609]
Interprétation françaisePlaintes de l' homme au bec-de-lièvre : on les appliquait à la perte des biens. [2.415 #2609]

Proverbe 108Mahery an-dranony karaha tain’ akoho. [1.147 #M8]

Proverbe 109Mahita ny akohokelinay matavy, ka andeha hilalao ry zavavy. [2.415 #919, 2.653 #1428]
Mahita ny akohokelinay matavy, ka "andeha hilalao ry zazavavy". [2.558 #1888]
Traduction françaiseOn voit que nos enfants sont dodues et on leur dit : allez vous amuser, filles. [2.415 #919]

Proverbe 110Malahelo misakaiza amim-Bazimba: ny akoho tsy misy, fa amy ny menaka no miala nenina. [2.653 #1451]
Malahelo misakaiza amim-Bazimba : ny akoho tsy misy, fa amin' ny menaka no miala nenina. [2.415 #81, 2.558]
Traduction françaisePauvre homme ami d' un Vazimba : il n' a pas de poule, mais c' est avec de la graisse qu'il manifeste sa bonne volonté. [2.415]
Interprétation françaiseLes Vazimba se contentent du peu qu'on leur donne, pourvu qu' on ait bonne volonté : on fait ce qu' on peut. [2.415 #81]

Proverbe 111Malaza ho raiben-kary fa tsy mahazaka reniakoho iray! [2.558 #1932]
Malaza ho raiben-kary, ka tsy mahazaka reny akoho iray. [2.653 #1457]

Proverbe 112Malaza ho rain’ akoholahy, ka mitsindroka am-body laona. [2.653 #1458]
Malaza ho rain' akoholahy ka no mitsindroka am-bodi-laona! [2.558 #1933]

Proverbe 113Mamandrika akoho atsimon-trano, ka ny any tena ihany no voa ka maty, ka maka alahelo ho any ny tena. [2.653]
Mamandrika akoho atsimon-trano, ka ny an' ny tena ihany no voa. [2.558 #1941]
Mamandrika akoho atsimon-trano, ka ny an' ny tena ihany no voa ka maty, ka maka alahelo ho an' ny tena. [2.415 #5002]
Traduction françaiseQuand on tend des pièges à poules au sud de la maison, on y prend ses propres poules ; elles meurent, et c' est pour soi qu' on rencontre le malheur. [2.415 #5002]
Interprétation françaiseSe prendre à son propre piège. Les volailles étaient toujours à l' angle sud-est de la maison. [2.415 #5002]

Proverbe 114Mamatotra akoho an-kady, ka manasiaka ny kary. [2.653 #1472, 2.974 #267]
Traduction françaiseAttacher une poule dans le fossé et appeler (siffler) le chat sauvage. [2.974 #267]

Proverbe 115Mampihatsatse manahake ty vozoñ' akoho : hohane, taola, henga, mbo hena avao. [1.68]
Traduction françaiseFaisant hésiter comme le cou d'un poulet : le manger, c'est de l'os, le laisser, c'est de la viande. [1.68]

Proverbe 116Mampisalasala ohatra ny mitsako vozon' akoho : hatelina toa taolana, haloa toa nofony. [2.558]
Mampisalasala, ohatra ny mitsako vozon’ akoho ; hatelina, toa taolana; haloa, toa nofony ihany. [2.653]
Manalasala ohatra ny vozon' akoho tanora. [1.1]
Manalasala ohatra ny vozon' akoho tanora; hanina toa taolana, avala toa nofony ihany. [1.1]
Salasala mivozon’ akoho tanora : haloa, toa nofony ; hatelina, toa taolana. [2.974 #280, 2.415]
Salasala toa vozon' akoho tanora : haloa toa nofony, hatelina toa taolana. [2.558 #3816]
Interprétation malgacheEnti-milaza zavatra tsy hita hatao ho tsara na ratsy ka manahirana ny saina ny manapaka na hitana na hamela azy. [1.1]
Traduction françaiseAmbigu ou équivoque comme le cou d’un jeune poulet : le rejeter? mais c’est de la chair ; l’avaler ? mais c’est de Vos. [2.974 #280]
Ni l' un ni l' autre, tel le cou d' un poulet : si on veut le rejeter, il semble cependant que c' est de la chair ; si on veut l' avaler, il semble que c' est un os. [2.415 #4590]
Interprétation françaiseSe disait pour signifier l' incertitude, quand on se demandait par exemple si un procédé dénotait amitié ou hostilité. [2.415 #4590]

Proverbe 117Manahy elatra ny akoholahy fa lasa ny kary. [2.558 #1967, 2.653 #1490]

Proverbe 118Manan-jara mavoin-tena toy ny akohokely lasam-borona : very vao misidina ambony. [2.415 #2613]
Manan-jara mavoin-tena, toy ny akohokely lasam-borona: very vao nisidina ambony. [2.653 #1508, 2.974 #366]
Traduction françaiseFortuné à la fois et malheureux, comme le poussin emporté par lin rapace : il monte, mais pour sa perte. [2.974 #366]
Heureux dans le malheur comme le poussin enlevé par un oiseau de proie : c'est dans sa perte qu' il s'élève bien haut. [2.415 #2613]
Interprétation françaiseA quelque chose malheur est bon. [2.415 #2613]

Proverbe 119Manao akohobe milefa papango. [2.415 #1771]
Traduction françaiseFaire comme la grosse poule qui fuit devant l'oiseau de proie appelé papangue. [2.415 #1771]
Interprétation françaiseSe disait de ceux qui avaient peur et reculaient devant de plus petits ou plus faibles qu'eux. [2.415 #1771]

Proverbe 120Manao andriambavin' akoho : tompoina, mihohy. [2.415 #474]
Traduction françaiseFaire comme les princesses chez les poules : on les sert bien en leur donnant du riz, et elles grattent la terre pour trouver à manger. [2.415 #474]
Interprétation françaiseSe disait des nobles avares. [2.415 #474]

Proverbe 121Manao kibon' akoho, ka ny iray asian' akotry, ny iray asiam-potsimbary. [2.558 #1998]
Manao kibon' akoho : ny iray asian’ akotry, ny iray asiam-potsim-bary. [2.653 #1542]

Proverbe 122Manao sotrobe lava tango: mahay atsy, mahay aroa. [1.1]
Sotrobe lava tango, ka mahay atsy mahay aroa. [2.558 #3956]
Sotrobe lava tango : mahay atsy, mahay aroa. [2.653 #2946, 2.974 #282]
Sotrobe lava tango mahay atsy mahay aroana. [2.415 #5039]
Sotrobe lava tango, sady fikapohana alika no fangaroana anana. [1.3]
Sotrobe lava tango: sady mahay atsy no mahay aroa. [1.1]
Sotroben-dRatsiavanga, ka sady fikapohana amboa no fangaroana anana. [2.558 #3958]
Sotroben-dRatsiavanga: sady fikapohana akoho no fangaroana anana. [2.165]
Sotroben-dRatsiavanga : sady fikapohana amboa no fangaroana anana. [2.653 #2947]
Interprétation malgacheIlazana ny olona mihatsaravelatsihy izay tsy menatra ny hanaratsy rehefa any amin' ny ilany, ary hanao toy izany koa any amin' ny an-daniny. [1.1]
Manao izay hifankahazoana resaka amin' olona na antokon' olona roa mifanohitra na tsy mitovy hevitra, mihatsaravelatsihy. [1.1]
Traduction françaiseCuiller à manche : elle peut puiser ici et là. [2.415 #5039]
La grande cuillère de Ratsiavanga: elle sert en même temps à frapper les poules et à brasser les légumes (dans la marmite). [2.165]
La grande cuillère qui a un long manche, sert à frapper les chiens et à mêler les herbes dans la marmite. [1.3]
Louche à long manche, qui atteint à droite et à gauche. [2.974 #282]
Interprétation françaiseQui sert à deux fins; qui sait mettre la discorde et aussi à réconcilier. [1.3]
Se disait des gens qui savaient se faire passer amis des deux partis. [2.415]

Proverbe 123Manao tsy ho tratry ny aloka, kanjo tratry ny alok' akoho. [2.165 #974]
Nanao tsy ho tratry ny aloka, kanjo tratry ny alok' akoho. [1.1 #56, 2.558 #2743, 2.653 #2079, 2.974 #373]
Interprétation malgacheNihevi-tena tsy ho voan-javatra na oviana na oviana, kanjo zavatra kely foana dia nahavoa. [1.1 #56]
Traduction françaiseDire qu' on ne sera pas atteint par une ombre, et être atteint par celle d' un poulet. [2.165]
Il s’était cru hors d’atteinte de l’ombre, et le voilà caché par l’ombre d’un poulet. [2.974 #373]
Interprétation françaiseFaire le présomptueux. [2.165]

Proverbe 124Manarain-tsy lasa-davitra ohatra ny akoho. [2.558]
Manarain-tsy lasa-davitra, toy ny akoho. [2.653 #1563]
Marain-tsy lasa-davitra ohatra ny akoho. [2.165]
Traduction françaiseÊtre matinal et pourtant ne pas aller bien loin comme les poules. [2.165]
Interprétation françaiseBeaucoup de bruit pour rien! [2.165]

Proverbe 125Manary dia ny fisaorana, ka manakotrika akoho mbola manatody. [2.653 #1568, 2.415]
Manary dia ny fisaorana ka mitady fanakotrehana akoho. [2.558]
Manary dia ny fisaorana ka mitady fanaronana akoho. [2.415, 2.558]
Manary dia ny fisaorana, ka mitady fanaronan’ akoho. [2.653 #1569]
Matahotra ny hisaorana hianao ka mitady ny fanakotrehan' atody. [2.415]
Matahotra ny hisaorana hianao ka mitady ny fanotrehan' atody. [2.165 #1829]
Matahotra ny hisaorana, ka sady mitady fanakotrehana akoho no indroa mandrotsa-bilon' omby ao am-pahitra. [2.558 #2164]
Traduction françaiseChercher à éviter le divorce en allant chercher de quoi couvrir une poule qui va pondre. [2.415 #5452]
Chercher à éviter le divorce en allant faire couver une poule qui pond encore. [2.415 #5451]
Craignant d' être divorcée, vous vous occupez de la poule qui couve ses œufs. [2.165]
Vous redoutez le divorce et voilà pourquoi vous soignez la poule qui couve. [2.415 #1380]
Interprétation françaiseChercher à se rendre nécessaire. [2.415 #5451]
La femme qui redoutait le divorce montrait de l'empressement au travail. [2.415 #5452]
Vous cherchez à vous faire bien voir. [2.415 #1380]
Vous cherchez à vous rendre indispensable, pour éviter d' être renvoyée. [2.165]

Proverbe 126Mandidy forin' akoho. [2.415 #2302]
Traduction françaiseL' avare couperait le derrière d' une poule. [2.415 #2302]

Proverbe 127Mandry tsirangaranga ny be trosa, fa raha maneno ny akoho dia fohazin' ny ankizy hoe : Andrao tran' ilay olona hianareo! [2.558 #2088]

Proverbe 128Maniry nifin' akoho tsy haniry. [1.1]
Mitady nifin' akoho tsy haniry. [1.1]
Interprétation malgacheManiry zavatra tsy ho tonga na ho azo na oviana na oviana. [1.1]
Mitady zavatra tsy ho tanteraka na oviana na oviana. [1.1]

Proverbe 129Manombika akoho ka mahafohifohy fisainana. [2.558 #2125]

Proverbe 130Mariry, toa nifin’ akoho. [2.415 #2525, 2.653 #1634]
Traduction françaiseNet comme les dents des poules. [2.415 #2525]
Interprétation françaiseLà où il ne reste plus rien, par exemple après un vol, une confiscation, une nettoyage. [2.415 #2525]

Proverbe 131Mariry toa nifin' akoho fa marary fitsaingoka. [2.558 #2137]

Proverbe 132Masiake an-tsañoñ'olo ka akoho mamana. [1.68]
Traduction françaiseMéchant dans la maison d'autrui comme la poule qui couve. [1.68]

Proverbe 133Mason' akoho ditsika : ny elanelana mpanala ditsika. [2.415 #5521]
Traduction françaiseYeux de coq aveuglés par la poussière : les arbitres enlèvent la poussière. [2.415]
Interprétation françaiseSe disait des arbitres et médiateurs. [2.415 #5521]

Proverbe 134Maty tsy antonony ohatra ny reniakoho nosingora-mahazaka. [2.558]
Maty tsy antonony, toy ny reny akoho nosongira-mahazaka. [2.653 #1668]

Proverbe 135Mba mipiapiaka ihany ny akoholahy, fa raha tratry ny rano mafana miraraka ompana. [2.558 #2220, 2.653]

Proverbe 136Mby an-joron' akoho. [2.415 #6575]
Traduction françaiseQuand le soleil arrive à l' angle sud qui est réservé aux poules et est placé au-dessus du parc à veaux : vers quatre heures du soir. [2.415 #6575]

Proverbe 137Mena ambanin' ny mena. [2.415 #649]
Mena ambanin' ny mena ohatra ny tretrak' akoholahy. [1.1]
Toy ny tretrak' akoholahy : mena, fa ambanin' ny mena. [2.415 #688, 2.653 #3243]
Toy ny tretrok' akoholahy, ka mena ambanin' ny mena. [2.558 #4346]
Interprétation malgacheEnti-milaza olona manam-pahefana, nefa mbola misy ambony noho izy. [1.1]
Traduction françaiseC' est comme les barbillons charnus qui se trouvent au-dessous de la gorge du coq : c' est du rouge au-dessous d' un plus rouge. [2.415 #688]
C' est de la pourpre au-dessous d' une autre pourpre plus rouge. [2.415]
Interprétation françaiseChef puissant qui en a de plus puissants au-dessus de lui. [2.415]
Se disait des chefs subalternes et aussi de deux choses semblables. [2.415 #688]

Proverbe 138Miangolangola mitendan’ akoho fararano: ny akotry tsy tiana, ka ny bibikely no tadiavina. [2.415 #4693, 2.653 #1723]
Miangolangola toa tendan' akoho fararano : ny vary tsy lany, ka ny bibikely indray no zahana. [2.558]
Traduction françaiseGourmet comme un gosier de poule en automne : elle dédaigne le riz non décortiqué et elle va chercher des insectes. [2.415 #4693]
Interprétation françaiseSe disait aussi des gens qui délaissent ce qu'ils ont désiré, une fois qu' ils l' ont obtenu. [2.415 #4693]

Proverbe 139Mihalohalo toa voanjo am-bavan' antitra : tsy midina ho tohan' aina, tsy mitsipika ho an' ny akoho. [2.558]

Proverbe 140Mikaikaika akaikin-dreny toa akohokely. [2.558 #4171]
Tomany akaikin-dreny toa akohokely. [2.558 #4171]

Proverbe 141Mipenimpenina ohatra ny akoho hanatody. [2.558]

Proverbe 142Mirisarisa ohatra ny akoho boka fa raha tonga tsy misy mpanarona. [2.558]
Mirisarisa toy ny akoho boka : raha tonga, tsy misy mpanarona. [2.415 #2014, 2.653]
Traduction françaiseMisérable comme la poule lépreuse : quand elle arrive et à l' air de vouloir pondre, personne ne la couvre de la corbeille pour la faire pondre. [2.415 #2014]
Interprétation françaiseSe disait des malheureux : on ne fait pas attention à eux parce qu'on n' attend rien d' eux. [2.415 #2014]

Proverbe 143Misakaiza amim-Bazimba malahelo; ka ny akoholahy lany, ny fitahiana tsy misy. [2.165]
Misakaiza amim-Bazimba malahelo : ny fitahiana tsy misy, fa ny akoholahy foana no lany. [2.558]
Misakaiza amim-Bazimba malahelo : ny fitahiana tsy misy, fa ny akoholahy foana no tapa-doha. [2.558]
Traduction françaiseAvoir pour ami un Vazimba pauvre: on sacrifie un coq, mais il n' en résulte aucune bénédiction. [2.165]

Proverbe 144Mitoko miefa-madinika toy ny rano an-kitsak' akoho. [2.415 #3710]
Ny fanompoana hoatry ny rano an-kitsak' akoho : mitelo miefa-madinika. [2.415 #385]
Ny fanompoana ohatra ny ranoan-kitsak’ akoho : mitelo miefa-madinika. [2.653]
Ny fanompoana tahaka ny rano an-kitsaka akoho, ka mitelo miefa-madinika. [2.558 #190]
Traduction françaiseLa corvée est comme l' eau dans la trace laissée par une patte de poule : ça se partage en trois puis en quatre. [2.415 #385]
Se partager en quatre comme l' eau dans l' empreinte laissée par une patte de poule. [2.415 #3710]
Interprétation françaiseDans la corvée il y a toujours plus de travail qu' on ne l'avait annoncé. [2.415 #385]
Se disait de la corvée ou autre travail où il y a plus à faire qu' on ne l' avait dit ou pensé. [2.415 #3710]

Proverbe 145Mitoto vary antoandro : manala sahato ny akoho. [2.415 #3711, 2.653 #1889]
Traduction françaisePiler du riz en plein jour, c' est s' attirer les malédictions des poules. [2.415 #3711]
Interprétation françaiseOn y voit clair et on répand pas les grains hors du mortier. [2.415 #3711]

Proverbe 146Mitoto vary diavolana, ka maka fanahy ny akoho. [2.415 #3712, 2.558 #2483, 2.653 #1890, 1.1]
Interprétation malgacheTsy tokony hatao ny mitondra ny sasany amin' ny fakampanahy. [1.1]
Traduction françaisePiler du riz au clair de lune, c' est tenter les poules. [2.415 #3712]
Interprétation françaiseOn répand des grains en dehors du mortier parce qu' on y voit mal ; ce proverbe se disait des occasions. [2.415 #3712]

Proverbe 147Mitsanga-mitoetra tahaka ny akoho mantsina atody. [2.558 #2499]
Mivoaka sy midi-matetika tahaka ny akoho mantsina atody. [2.558 #2525]
Mivoaka sy midi-matetika, toy ny akoho mantsina atody. [2.653 #1923]
Mivoaka sy midi-matetika toy ny akoho mantsin' atody. [2.165 #1005]
Mivoaka sy miditra matetika toy ny akoho mantsina atody. [2.415 #3044]
Traduction françaiseLes libertins et les scandaleux qui ne font que sortir et rentrer et portent la mauvaise odeur de leur conduite, sont comme la poule qui ne peut plus couver parce que les oeufs sont gâtés et qui porte la mauvaise odeur des oeufs pourris. [2.415]
Qui ne fait qu' entrer et sortir comme une poule (couveuse) dont les œufs sont pourris. [2.165 #1005]

Proverbe 148Mivadik’ isanisana karaha lohalitr’ akoho. [1.147 #M121]

Proverbe 149Mpanjato vaky sahafa, ka manatavy ny akohon’ olona. [2.415 #2394, 2.558 #2597, 2.653 #1967]
Randranobe vaky sahafa, ka manatavy ny akohon' olona. [2.165 #1967, 2.415 #1930]
Randranobe vaky sahafa, ka manatavy ny akohon' olona (ompin' ny olona). [2.558 #3700]
Randranobe vaky sahafa : manatavy ny akohon’ olona. [2.653 #2739]
Traduction françaiseLa vieille femme qui a cassé son van: elle engraisse la volaille des autres gens. [2.165]
Richard dont le van est troué : il engraisse les poules d' autrui. [2.415 #2394]
Vieille qui a cassé son van : elle engraisse les poules des autres, car elle est obligée d' aller vanner chez les autres. [2.415 #1930]
Interprétation françaiseParce quelle est obligée d' aller chez une voisine pour vanner son riz, et ce ne sont pas alors ses poules, à elle, qui viennent picoter. [2.165]
Se disait des gens qui, manquant d'un instrument nécessaire, étaient obligés d' aller vanner ou piler leur riz chez les autres, et les poules des environs mangeaient les restes. [2.415 #1930]
Se disait des riches insouciants. [2.415 #2394]

Proverbe 150Na dia manarona akoho aza, raha mby amy ny omen’ Andriamanitra, dia manana. [2.653]
Na dia manarona akoho aza, raha mby amin' ny omen' Andriamanitra dia manana. [2.165 #29, 2.558 #2652]
Na dia manarona akoho manatody aza hianao, raha omby amin' izay omen' Andriamanitra, dia manana. [2.415 #37]
Traduction françaiseMême pour ce qui est de couvrir vos poussins, vous réussirez, si Dieu le veut. [2.165]
Ne feriez-vous que couvrir une poule pondeuse, si Dieu vous bénit, vous deviendrez riche. [2.415 #37]
Interprétation françaiseC. à d. il ne leur arrivera pas de mal; allusion à la coutume de couvrir d'un panier la poule couveuse et ses poussins quand qu' ils sont éclos. [2.165]
Les Malgaches couvrent les poules pondeuses pour quelles se tiennent tranquilles ; on disait ce proverbe à ceux qui sont trop pressés d' avoir quelque chose. [2.415 #37]

Proverbe 151Nahoana ny akoho talen-trano ka atakalonao vaovao ? [2.415 #1385]
Traduction françaisePourquoi échangez-vous la poule maîtresse du poulailler contre une poule nouvelle ? [2.415 #1385]
Interprétation françaiseSe disait du mari qui répudiait la mère de ses enfants pour prendre une nouvelle femme. [2.415 #1385]

Proverbe 152Nahoana no dia akohovavy maneno ? [2.415 #1777, 2.653 #2031]
Traduction françaisePourquoi êtes-vous comme une poule qui chante? [2.415 #1777]
Interprétation françaiseSe disait des femmes portant culotte dans le ménage et de toutes les femmes qui usurpaient les droits des hommes. [2.415 #1777]

Proverbe 153Namono akoho tsara ihany, ka namonoam-borombe vao torana! [2.558 #2736]
Namonoana akoho tsara ihany ; ka namonoam-borombe vao torana. [2.653]

Proverbe 154Natao hitsikitsika hivavahana, kanjo voromahery hipaoka ny akoho. [2.165]
Natao ho hitsikitsika hivavahana, kanjo hay papango nipaoka ny akohokely. [2.558 #2757]
Natao ho hitsikitsika hivavahana, kanjo voromahery nipaoka ny akoho. [1.1]
Natao kitsikitsika hivavahana, kanjo manjary voromahery nipaoka ny akohokely. [2.653 #2093]
Interprétation malgacheEnti-milaza olona namoa-doza. [1.1]
Traduction françaiseOn le prenait pour une crécerelle que l' on prie, et c' était un faucon ravisseur de poules. [2.165]

Proverbe 155Natao ihany ny handry tsy mirakotra fa nony maneno akoho mandray lamba. [2.558 #2762]
Natao ihany ny handry tsy mirakotra, fa nony maneno ny akoho mahatsiaro hatsiaka ka mandray lamba. [2.415 #2315, 2.653]
Traduction françaiseOn voulait se coucher sans lamba pour ne pas l' user, mais au chant du coq le froid se fait sentir et on prend le lamba. [2.415 #2315]

Proverbe 156Ny akoho no ho lehibe, ny volony. [2.415 #6017]
Traduction françaiseCe qui fait paraître les poules grosses, ce sont les plumes. [2.415 #6017]
Interprétation françaiseSe disait des apparences trompeuses. [2.415 #6017]

Proverbe 157Ny akoho no maty dia tenieranan' ny mpivady. [2.558 #2840]

Proverbe 158Ny akoho no mikakaka, asesiky ny atodiny ; ny zanak’ omby no mimama, manina an-dreniny. [2.653 #2134]

Proverbe 159Ny akoho no tsy nanidina : tsy nahandry ny andro zoma. [2.558 #2841]
Ty nahavy ty akoho tsy hitily io ty tsy fahaliñisañi ty anjo zoma. [1.68]
Traduction françaiseSi la poule ne peut pas voler, c'est qu'elle n'a pas su attendre le vendredi. [1.68]

Proverbe 160Ny akoho novonoina no mody latsa, ary ny atao no manebaka. [2.558 #2842]
Ny akoho novonoina no mody latsa, ary ny atao no tonga adidy. [2.165 #145, 2.415 #6481]
Traduction françaiseLa poule tuée devient un sujet de blâme, et ce qu' on a fait est blâmé. [2.415 #6481]
Le poulet tué devient un sujet de reproches, et ce qu' on a fait est blâmé. [2.165]

Proverbe 161Ny fanompoana hoatry ny tsangan' akoho, ka izay be fitranga ihany no voa. [2.415 #384]
Ny fanompoana ohatra ny tsangan’ akoho, ka izay be fitranga ihany no voa. [2.653]
Ny fanompoana toy ny tsangan' akoho, ka izay be fitranga ihany no voa. [2.558 #191]
Traduction françaiseLa corvée est comme le jeu aux poules mises en terre : plus la partie de la poule qui sort de terre est grande et plus elle est exposée à être atteinte par les coups de pierre. [2.415 #384]
Interprétation françaiseLes gens qui ne savent pas s' esquiver mais se montrent, sont pris pour la corvée. [2.415 #384]

Proverbe 162Ny kary indray no tsy tia ny akoho. [2.653 #2276]

Proverbe 163Ny lamokan' atodiakoho no tsy nomen' ny vaventy ny ankizy dia fanariana dia ny rariny. [2.558 #3070]
Ny lamokan’ atody akoho no tsy nomen’ ny vaventy ny ankizy, dia fanariana ny rariny. [2.653 #2298]

Proverbe 164Ny vary raraka sakaizan' akoho. [2.415 #2399, 2.558 #3359, 2.653 #2469]
Ny vary raraka sakaizan' ny akoho. [2.165 #774]
Traduction françaiseLe riz éparpillé est l' ami des poules. [2.415 #2399]
Le riz répandu est l' ami des poules. [2.165]
Interprétation françaiseSe disait de ceux qui profitent des profusions des autres. [2.415 #2399]

Proverbe 165Ny Vazimba no mankarary, ka ny akoho no mihanton-doha. [2.165 #59]
Ny Vazimba no mankarary, ny akoho no mihanton-doha. [2.415 #99]
Traduction françaiseCe sont les Vazimba qui rendent malade, mais c' est le poulet qui est pendu (décapité et suspendu comme offrande aux Vazimba). [2.165]
C' est le Vazimba qui rend malade par son pouvoir de nuire, et c' est la tête de la poule qu' on suspend en sacrifice. [2.415 #99]
Interprétation françaiseSe disait de ceux qui avaient à souffrir pour d'autres. [2.415 #99]

Proverbe 166Ny Vazimba no voahitsaka, ka ny akoho no voa-tapa-doha. [2.415 #100, 2.653 #2474]
Traduction françaiseC'est le Vazimba qui a été foulé aux pieds, et c' est la poule qui a la tête coupée pour être offerte en sacrifice de réparation. [2.415 #100]
Interprétation françaiseSouffrir pour d' autres. [2.415 #100]

Proverbe 167Ny vorona ve no tsy azom-pandrika ka ny akoho no aripaka. [2.558 #3373]

Proverbe 168Ohatra ny akoho nafofoka : maty fa tsy nahaleo ny marary. [2.558]

Proverbe 169Olona iray no nangalatra akoho tao Alasora, ka ny terak' Alasora rehetra no natao hoe mpangalatra akoho. [1.11]
Traduction françaiseUn seul homme a volé un poulet à Alasora et tous les natifs d' Alasora furent qualifiés de voleurs de poulet. [1.11]
Interprétation françaiseCe proverbe vise ceux qui ont tendance à généraliser à partir d'un cas particulier. [1.11]

Proverbe 170Piri-maso nangalaran' akoho : tompony 'ndraika irasana. [1.147 #P8]

Proverbe 171Raha akoho no horasaina aza ny famaky no hetsiketsehana. [2.558 #3546]
Raha akoho no horasaina, aza ny famaky no hotadiavina. [2.165 #852]
Traduction françaiseQuand vous ne voulez découper qu' un poulet, n' allez pas chercher une hache. [2.165]

Proverbe 172Raha avy ny loza ny patsa iray tsy omby vava. [2.558 #3556]
Raha avy ny loza, ny patsa iray tsy omby vava, ny tain’ akoho mahatafintohina. [2.415 #2655, 2.653 #2641]
Raha avy ny loza, patsa iray tsy omby vava, ny tain' akoho mahata-fintohina. [2.165]
Traduction françaiseQuand le malheur est là, une chevrette est trop grande pour la bouche, et un excrément de poulet vous fait tomber. [2.165]
Quand vient l'adversité, une chevrette est trop grande pour la bouche, et une fiente de poule fait trébucher. [2.415 #2655]
Interprétation françaiseDans le malheur, rien ne réussit et on appréhende tout ; le chagrin ferme la bouche et rend faible. [2.415 #2655]

Proverbe 173Raha papango no maty, mifaliahavanja ny akoho, fa raha olo-manga no lasa, very kiady ny madinika (na manganohano ny madinika). [2.558 #236]

Proverbe 174Raha sery ho sitran’ ny anamalaho ihany, ka aleo mitady vantotr’ akoho ho sahirana ? [2.653]
Raha sery ho vitan' ny anamalaho ihany, nahoana no mitady vantotr' akoho ho sahirana? [2.415 #2822]
Raha sery vitan' anamalaho, aza amonoana vatotr' akoho. [2.558 #3655]
Sery vitan' anamalaho ka handaniana vantotr' akoho. [1.1]
Sery vitan' ny anamalaho, ka no hamonoana vatotr' akoho! Ny hihitra anefa mampisara-mianakavy. [2.558]
Interprétation malgacheNampiasain' ny Ntaolo ho ody sery ny anamalaho noho izy mafanafana ka raha mbola misy anamalaho koa, naleony nitsitsy nanao ro misy anamalaho toy izay namono vantotr' akoho. [1.1]
Traduction françaiseSi c'est un rhume que la plante anamalaho peut guérir, pourquoi chercher un poulet et se donner tant de peine? [2.415 #2822]
Interprétation françaiseIl faut proportionner les remèdes aux maux à guérir. [2.415 #2822]

Proverbe 175Raha tsy hety ny atao, ny tain’ akoho aza maha-tafintohina, ny patsa iray tsy omby vava ; ary raha hety kosa ny atao, ny saobakaka aza mampidi-dranon-ketsa, ny hazo tandrano mody andevolahy. [2.415 #2239, 2.653 #2719]
Raha tsy mety ny atao, tain' akoho aza manatintohina, ny patsa iray tsy omby vava, ary raha mety kosa ny atao, ny saobakaka aza mampidin-dranon-ketsa. [2.558]
Traduction françaiseSi l' entreprise ne doit pas réussir, une fiente de poule suffit pour faire trébucher et une chevrette est trop grosse pour la bouche ; si au contraire, elle doit réussir il suffit d' un crapaud pour arroser les pépinières de riz et une souche d' arbre retirée des rizières se change en esclave. [2.415 #2239]
Interprétation françaiseUn rien suffit lorsque la destinée est de réussir. [2.415 #2239]

Proverbe 176Rehefa indrindra natao ho kary ihany aho, dia hihinana akoho. [2.415 #4317, 2.653]
Traduction françaisePuisqu' on m' a traité de vaurien et de chat sauvage, je mangerai des poules. [2.415 #4317]
Interprétation françaiseSe disait des voleurs qui n'ont plus à soigner leur réputation. [2.415 #4317]

Proverbe 177Rembin’ akoho, tsy mitondra mody. [1.147 #R46]

Proverbe 178Reniakoho fatora-mahazaka, ka mitondra ny tsy eran’ ny aina. [2.415 #857, 2.558 #3744, 2.653 #2781]
Traduction françaisePoule qu' on attache avec un câble : elle porte ce qui est au-dessus de ses forces. [2.415 #857]
Interprétation françaiseA chacun sa condition ; il ne faut pas imposer à quelqu' un une charge au-dessus de ses forces. [2.415 #857]

Proverbe 179Reniakoho lasan-tsintsina, ka hagagana no hita. [2.415 #5776]
Reniakoho nopaohin-tsintsina: ny hatezerana tsy misy, fa fahagagana no sisa. [2.415 #5777, 2.653 #2782]
Reniakoho nopaohin-tsintsina : ny hatezerana tsy misy fa ny hagagana no sisa. [2.558 #3745]
Reniakoho nopaohin-tsintsina: ny hatezerana tsy nisy, fa fahagagana no hita. [2.165 #976]
Traduction françaisePoule mère prise par un petit oiseau tsintsina : elle en est dans l' ébahissement. [2.415 #5776]
Poule mère sur laquelle a fondu un petit oiseau tsintsina : elle ne se met pas en colère, mais elle est étonnée. [2.415 #5777]
Une poule à laquelle un passereau a raflé quelque chose: elle n' est pas fâchée mais seulement étonnée. [2.165]
Interprétation françaiseSe disait de l'audace des trop petits. [2.415 #5777]

Proverbe 180Reniakoho nosingora-mahazaka : am-paingo no anjara, ka mahazaka no anjara. [2.558 #3746]
Reniakoho nosongora-mahazaka : ampaingo no anjara, ka mahazaka no hita. [2.415 #858, 2.653 #2783]
Traduction françaisePoule qu' on attache avec un câble : ce sont de petites entraves qui doivent lui revenir, et on lui donne une grosse corde. [2.415 #858]
Interprétation françaiseIl faut conduire les hommes suivant leur condition et leurs forces. [2.415 #858]

Proverbe 181Reraka ny kary, fa lasan-ko papango ny akoho. [2.415 #734, 2.558 #3755, 2.653 #2792]
Traduction françaiseLes chats sauvages n' en peuvent plus car les poules se sont changées en papangues. [2.415 #734]
Interprétation françaiseLes petits ne se laissent plus faire et ceux qui les pressuraient sont sur les dents. [2.415 #734]

Proverbe 182Sahala amin' ny Vazimban' Inenifara, ka tsy mba mila menaka, na vantotr' akoho, fa fihavanam-potsiny kosa. [2.415 #107]
Vazimban' Inenifara : tsy mandany menaka, tsy hitondrana vantotr' akoho. [2.558]
Vazimban' Inenifara : tsy mila akoho, tsy mila menaka, fa fihavanam-potsiny ihany. [2.415 #107, 2.653]
Traduction françaiseC'est comme le Vazimba d' Inenifara qui n'exige ni graisse ni sacrifice de coq, mais seulement l' amitié et la vénération. [2.415 #107]
Interprétation françaiseCe proverbe se disait des gens désintéressés ; il fait allusion à un conte malgache ; les coqs, la graisse, les fruits, le miel étaient les offrandes les plus ordinaires aux Vazimba. [2.415 #107]

Proverbe 183Sakafon' akoho. [2.415 #4586]
Traduction françaiseRepas de poule. [2.415 #4586]
Interprétation françaiseSe disait de la nourriture prise un peu partout. [2.415 #4586]

Proverbe 184Sakafon' akoho ka vitan-tsindroka ihany. [1.1]

Proverbe 185Sakan' akoho lasan-tsintsina, ka sady taitra no talanjona. [2.165 #2212, 2.415 #5778]
Traduction françaisePoulet emporté par un petit oiseau tsintsina : il est effrayé et étonné. [2.415 #5778]
Un poulet emporté par un passereau: il a été effrayé et étonné. [2.165]
Interprétation françaiseC' est un fort qui s' est laissé surprendre par un faible. [2.415 #5778]

Proverbe 186Sasa-poana ohatra ny akoho mikotri-borona, valaky ny tsy ho an' ny tena. [1.3]
Traduction françaiseFatigué inutilement, comme une poule couvant des oeufs de canard. [1.3]
Interprétation françaiseElle s'épuise pour des petits qui ne la suivront pas. [1.3]

Proverbe 187Tanantanana am-piringa : isampazan' ny akoho manaraina. [2.415 #3142]
Traduction françaiseRicin dans le fumier : la poule s' y perche le matin. [2.415 #3142]
Interprétation françaiseLe sens est : tant pis pour ceux qui se mettent dans une mauvaise situation. [2.415 #3142]

Proverbe 188Te-hoderain’ ny akoho, ka mitoto vary hariva. [2.415 #2113, 2.653 #3061]
Traduction françaiseC'est sans doute pour se faire louer des poules que la sotte pile son riz le soir et en répand à terre parce qu' elle n' y voit pas. [2.415 #2113]
Interprétation françaiseSe disait de ceux qui cherchent toujours les louanges. [2.415 #2113]

Proverbe 189Tendan' akoho latsaka orana. [1.1]
Interprétation malgacheEnti-milaza olona mazoto homana izaitsizy. [1.1]

Proverbe 190Tenenina, toa halozana; avela, manombika akoho. [2.165 #1001]
Tenenin-dava, toa hala : avela, manombika akoho. [2.415 #1537, 2.653 #3073]
Traduction françaiseSi on gronde, on paraît féroce; si on ne dit rien, l' autre en profite pour voler des morceaux de poulet. [2.165]
Si on le gronde toujours, on a l' air de le détester, et si on le laisse, il dérobe de petits morceaux de poulet. [2.415 #1537]
Interprétation françaiseSe disait des enfants difficiles à mener. [2.415 #1537]

Proverbe 191Tintely am-pahitr’ akoho : ny tranony ratsy fa ny haminy tsisy hafa. [1.147 #T76]

Proverbe 192Tohatr' akoho : ny vavany no amantarana azy. [2.558 #4148, 2.653 #3105]

Proverbe 193Toy ny akoho kely misotro rano : Andriamanitra no andrandrainy. [2.415 #56]
Toy ny akohokely misotro rano, ka ny Andriamanitra no andrandrainy. [2.165 #27]
Toy ny akohokely misotro rano : ny Andriamanitra no andrandrainy. [2.653 #3174]
Toy ny akoho misotro rano, ka izay kely azo andrandraina. [2.415 #860, 2.653 #3172]
Toy ny akoho misotro rano : na kely na be azo iandrandrana an' Andriamanitra. [2.558 #4251]
Traduction françaiseComme le poulet qui après avoir bu, lève la tête vers Dieu. [2.415 #56]
Comme le poulet qui boit de l' eau, il ne s' attend qu' à Dieu. [2.165]
Imite la poule qui boit, elle lève la tête vers le ciel quand elle a bu. [2.415 #860]
Interprétation françaiseIl faut remercier de son sort. [2.415 #860]
Le poulet lève la tête en avalant l'eau, comme s' il regardait en haut. [2.165]
Soyez content de la destinée qui vous est échue et remerciez Dieu qui vous l' a donnée. [2.415 #56]

Proverbe 194Toy ny akotralahy : mibaby ny omby nohaniny, ka taitry ny ondry nandrasany, miloloha ny akoho nompiany. [2.558]
Toy ny ankotralahy : mibaby ny omby nohaniny, ka taitra ny ondry nandrasany, ary miloloha ny akoho nompiany. [2.653 #3183]
Toy ny ankotralahy : mibaby ny omby nohaniny, ka taitry ny ondry nandrasany, ary miloloha ny akoho nompiany. [2.415 #460]
Traduction françaiseC' est comme les soldats portant giberne : ils portent sur le dos le boeuf qu' ils ont mangé, le mouton qu' ils ont gardé leur donne l' alarme, et ils portent sur la tête les poules qu' ils ont élevées. [2.415]
Interprétation françaisePlaisanteries sur ces soldats et leur uniforme ; allusion à la giberne, au tambour, etc. [2.415 #460]

Proverbe 195Tomany ila reny toa akoho kely. [2.415 #1004, 2.653 #3117]
Traduction françaiseEnfant qui pleure pour être près de sa mère, comme le petit poussin. [2.415 #1004]
Interprétation françaiseSe disait de ceux qui voulaient toujours être à côté de leurs parents ou de leurs chefs. [2.415 #1004]

Proverbe 196Tongotr' akoho tapaka, izay tsy azony manambatra. [2.558 #4195, 2.653 #3131]

Proverbe 197Torimason' akoho, ka vita an' anjona ihany. [2.558 #274]
Torimason’ akoho : vita an' anjona ihany. [2.974 #358, 2.653]
Traduction françaiseSommeil de poule : toujours sur ses gardes. [2.974 #358]

Proverbe 198Toto vary diavolana : miala safoitra amin’ akoho. [1.147 #T110]

Proverbe 199Toto-vary hariva, ka manari-dia ny akoho. [2.165 #1277]
Toto vary hariva : manary dia ny akoho. [2.653 #3152]
Traduction françaisePiler le riz à la tombée de la nuit et frustrer ainsi les poules. [2.165]
Interprétation françaiseOn pile le riz ordinairement avant la tombée de la nuit: si on le fait après, les poules sont couchées, et ainsi ne peuvent pas picorer les grains qui tombent. [2.165]

Proverbe 200Tranom-barin’ akoho : marivo fanaterana. [1.147 #T121]

Proverbe 201Tsaporetr’ akoho : tsy firenam-papango. [1.147 #T139]

Proverbe 202Tsy hadalan' akoho no itoerany any an-joro, fa toeram-boazara. [2.415 #866]
Tsy hadalan' ny akoho no itoerany an-joro fa toeram-boazara. [1.1]
Tsy hadalan' ny akoho no itoerany eo an-joro, fa toeram-boazara. [2.558 #4491, 2.653 #3346, 1.1]
Interprétation malgacheEntimilaza ny fanekena ny anjaran' ny tena, na ratsy io na tsara. [1.1]
Tsy fidin' ny akoho ny anidiana azy eo an-joro (atsimo atsinanana) fa eo no tokony ho anjarany ka mandefitra izy. [1.1]
Traduction françaiseSi les poules se placent dans l' angle qui leur est assigné, ce n' est pas par sottise, mais par conformité à l' ordre. [2.415 #866]
Interprétation françaiseChacun à sa place. [2.415 #866]

Proverbe 203Tsy mahalala izay varavaran-kodiavina, hoatry ny akoho amidy ao an-tsena. [2.415 #2047]
Tsy mahalala izay varavaran-kodiavina ohatra ny akoho amidy ao an-tsena. [2.165]
Tsy mahalala varavaran-kodiana, toy ny akoho vao novidiana teny an-tsena. [2.558 #4513]
Traduction françaiseCelui qui ne sait pas par quelle porte il entrera, est comme la poule à vendre sur le marché. [2.415 #2047]
Qui ne sait pas par quelle porte il entrera, comme une poule sur le marché. [2.165]
Interprétation françaiseElle ne sait pas qui l' achètera ni, par conséquent, chez qui elle ira. [2.165]
La poule ne sait pas qui l'achètera ni où elle ira. . [2.415 #2047]

Proverbe 204Tsy mba ny akoho foy ririnina, ka hireraka elatra, fa ny zana-borona foy lohataona ka mavitrika. [2.558 #292]
Tsy mba ny akohokely foy ririnina izahay ka hanjoretra sy hireraka elatra ; fa ny zana-borona foy lohataona, ka sady matanjaka no mavitrika. [2.653 #3390, 2.974]
Traduction françaiseNous ne sommes pas des poussins éclos en hiver, malingres et traînant les ailes, mais des oisillons nés au printemps, robustes et agiles. [2.974 #35]

Proverbe 205Tsy mety raha akoho iray no hovonoina, ka famaky no zahana. [2.558 #4580]

Proverbe 206Tsy mety raha akoho no rasaina, ka famaky no tadiavina. [2.653]

Proverbe 207Tsy misy mahay mandeha ohatra ny akoho, fa raha mandeha an-tsahafa solafaka. [2.558]
Tsy misy mahay mandeha tahaka ny akoho fa raha mandeha an-tsahafa solafaka. [1.1]
Tsy misy mahay mandeha toy ny akoho ; fa raha mandeha amy ny sahafa, solafaka. [2.653]
Tsy misy mahay mandeha toy ny akoho ; fa raha mandeha amin’ ny sahafa, solafaka. [2.974 #288]
Interprétation malgacheAoka hitandrina na dia izay milaza azy ho mahay aza fa raha sendra ny sarotra mety ho voa. [1.1]
Traduction françaiseLa poule est le plus habile des marcheurs ; mais s’il lui arrive de marcher sur le van, la voilà qui glisse. [2.974 #288]

Proverbe 208Tsy misy na inona na inona ohatra ny totohondrin' Ikotomanana, raha vao mivonkina toa hahafaty omby, fa nony mamely, tsy mahafaty akohokely. [2.558]
Tsy misy na inona na inona, ohatra ny totohondrin’ Ikotomanana: raha vao mivonkina, toa hahafaty omby ; nefa nony mamely, tsy mahafaty akohokely akory. [2.653]

Proverbe 209Tsy misy nanao soa ohatra ny fandrahoam-bary ; fa raha vaky, nanotrehana akoho. [2.653]
Tsy misy nanao soa toy ny fandrahoam-bary, fa nony vaky nanotrehana akoho. [2.558 #4739]
Tsy nisy nanao soa ohatra ny vilany, fa raha vaky, natao fanotrehana akoho. [2.165]
Traduction françaisePersonne n' a fait autant de bien qu' une marmite, car lorsqu' elle fut brisée, on s' en servit encore pour y mettre couver la poule. [2.165]

Proverbe 210Tsy misy zazakely vao miana-mandeha, ka hotoroana ny lalan-kaleha ; tsy misy akohokely jamba ka hotohinina vao mianavaratra, tsipazam-bary vao mivoaka. [2.415 #6134]
Traduction françaiseVous n' êtes pas un enfant à qui on montre la route qu' il doit suivre ; vous n' êtes pas un poussin aveugle qui aille au nord, à la place d'honneur, quand on le chasse, ou qui sorte du parc quand on y jette du riz pour lui. [2.415 #6134]
Interprétation françaiseSe disait des personnes sages et fidèles. [2.415 #6134]

Proverbe 211Vantotr' akoho nofaohin-tsintsina, ka sady gaga no talanjona. [2.558 #4855]
Vantotr’ akoho nofaohin-tsintsina: saiky tezitra, kanjo talanjona. [2.653 #3610]

Proverbe 212Varifitoventy mahatapaka ny vozon' akoho. [1.1]
Interprétation malgacheFitenenana enti-milaza zavatra kely mahatonga zavadehibe ho simba. [1.1]

Proverbe 213Volom-bodin' akoho folaka : ny vava no manitsy. [2.415 #4849, 2.653 #3728]
Volom-bodin' akoholahy folaka, ka ny vava no enti-manitsy azy. [2.558 #5020]
Traduction françaisePlumes cassées de la queue d' une poule : c' est la bouche qui les redresse. [2.415 #4849]
Interprétation françaiseLes bonnes paroles arrangent les choses. [2.415 #4849]

Proverbe 214Volom-bodin’ akoholahy : izay ihoronan’ ny inaro mba hihoronana. [2.653 #3729]
Volom-bodin' akoholahy : izay ihoronan' ny maro mba ihoronana. [2.415 #2266]
Volom-bodin' akoholahy, ka izay ihoronan' ny maro mba hihoronany. [2.558 #5021]
Traduction françaisePlumes de la queue d' un coq : là où se rassemble la plus grande partie se fait la réunion. [2.415 #2266]
Interprétation françaiseSe disait des riches qui amassent toujours, et des grands qui sont suivis du peuple. [2.415 #2266]

Proverbe 215Voron-dolo miaraka amin’ akoho : mialà fa tsy havanay. [1.147 #V99]

Proverbe 216Zana-borona foy lohataona, akohokely foy ririnina : samy fananana ka tsy azo hiangarana. [2.558 #5078]

Index